På spel står bland annat kontrollen över stora oljeresurser, vilket skjutit ekonomin i bägge stater i sank. Syd har de flesta oljefält men är beroende av Nord för att kunna exportera effektivt; nu är transporterna stängda. Kassabristen bidrar till den politiska oron.
Kanske är det i själva verket Nordsudan vi bör hålla ögonen på. Omar al-Bashirs regim kunde häromåret skaka av sig ett folkmordsåtal från ICC med en axelryckning, och har under flera år hållit samman trots flera parallella uppror och presidentens allt smalare maktbas. Bashir har verkat självsäker – men skälet var att han alltid kunde köpa stöd bland sina nordsudanesiska rivaler med oljepengar. Det börjar bli svårare.
Ännu har han klarat sig undan den arabiska revoltvågen, men bara för att Omar al-Bashirs olja börjat sina har hans situation inte blivit mindre brandfarlig.