Att samla, sortera och spara saker är en mycket utbredd aktivitet som finns i nästan alla kulturer.
– Det sägs att var tredje person i västvärlden samlar, troligen är det fler. Samlande verkar vara en grundläggande mänsklig aktivitet, säger Susanne Nylund Skog, forskare på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
Bland de vanligare samlarobjekten hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor, antika möbler, lås, gevär och mynt.
– Allt fler väljer också att samla på upplevelser såsom resor eller sedda fågelarter, berättar Susanne Nylund Skog.
På Institutet för språk och folkminnen har drygt 70 personer svarat på en nätbaserad frågelista om samlande.
– Vi kan se att de som samlar ofta arbetar med flera samlingar parallellt och att det finns flera orsaker till att man samlar.
Ett speciellt intresse för en tidsperiod, en person eller ett fenomen kan skapa grunden till en samling.
– Många vittnar också om att ett arv eller en gåva triggar igång samlandet eller att man får ta över en släktings samling, säger Susanne Nylund Skog.
Samlingar kan också fungera som ett slags identitetsskapande verktyg och många beskriver det som vanebildande och beroendeframkallande. För andra kan samlandet vara trösterikt under sorgeprocesser eller livskriser.
– En kvinna född 1962 som samlar tekannor och pelargoner skriver att hon tror att hennes samlingar är ”kompensatoriska” eftersom de uppstått i perioder då hennes liv varit tungt, berättar Susanne Nylund Skog.
Att hitta aktuell statistik på antalet samlare i Sverige är svårt. Karin M Ekström är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och har specialiserat sig på samlande som fenomen. Hennes SOM-undersökning från 2006 visar att nära var femte svensk, 18 procent, är samlare.
– Det kan uppfattas som en förhållandevis låg procentandel. En förklaring kan vara att människor inte automatiskt kallar sig samlare även om de samlar, eftersom begreppet kan upplevas alltför pretentiöst. Och att endast de med mer omfattande samlingar anger det.
Vad fyller samlandet för funktion?
– Vissa menar att samlande bygger på biologiska drifter, som att skaffa mat för att överleva. Andra ser samlande som kulturellt och socialt konstruerat. Samlarprocessen kan liknas vid ett äventyr och en slags skattkammarjakt där fynd förgyller samlarens tillvaro. Samlandet kan också stå för trygghet, sammanhang, ordning, vila och stabilitet i en föränderlig värld.