"Vi gör det här tillsammans med Sametinget. De har haft det här kravet och vi ställer oss bakom det", säger Anne Ingvarsson, 1:e antikvarie på Gustavianum, om återlämnandet av skelettdelarna från samiska individer.
I början av 2022 tog Uppsala universitet emot en begäran från Sametinget – en folkvald organisation och statlig myndighet som bevakar frågor om samisk kultur – om ett återlämnande av mänskliga kvarlevor som Gustavianum förvaltat i de historiska samlingarna.
Det är ett 20-tal samiska individer som man har identifierat bland skelettdelar och kranium. De kommer från Rounala ödekyrkogård som ligger norr om Karesuando i Norrbottens län.
– Vi är naturligtvis glada över det här återlämnandet. Det känns väldigt bra för oss, säger Anne Ingvarsson, 1:e antikvarie på Gustavianum.
Mänskliga kvarlevor användes för undervisning och forskning inom medicin och anatomi under 1800-talet och i början på 1900-talet.
Skelettdelarna som den anatomiska institutionen vid universitetet samlade in kom främst från dissektioner, och även från arkeologiska utgrävningar, köp eller donationer, berättar Anne Ingvarsson.
– Man använde också skelett och kranier för att visa vad man från den tidens idéer menade skulle känneteckna olika folkgrupper, via skallmått till exempel. Rasbiologin blev så småningom intressant.
De mänskliga kvarlevorna förvaltades av Gustavianum först 2008 när man identifierat samiska urfolksgrupper.
Men under 1960-talet bedömde man att det inte längre var relevant att undervisa eller forska på skelettdelar. Materialet förvarades i stället i olika utrymmen och förråd, för att gömmas och glömmas bort.
Trettio år senare upptäcktes materialet igen. Då gjorde man ytterligare ett försök att bli av med det genom att donera till Historiska museet.
– Då trodde man att problemet var löst, men nej. 2008 hittades ännu fler skelettdelar.
Man hittade tusentals kranier, ett hundratal monterade skelett och massor av lösa armar och ben. Bland de mänskliga kvarlevorna kunde samiska individer urskiljas via märkningar. Då bestämde man att Gustavianum skulle ta hand om skelettdelarna, eftersom materialet bestod av urfolksgrupper.
I januari 2022 begärde Sametinget att få tillbaka de mänskliga kvarlevorna från samiska individer för att återbegrava dem i Rounala ödekyrkogård.
De omkring 20 individerna från Rounala som Sametinget har begärt att få tillbaka från Gustavianum har överlämnats till Ájtte, ett samemuseum i Jokkmokk. Ett kranium finns kvar i Uppsala som också ska lämnas tillbaka.
– Vi gör det här tillsammans med Sametinget. De har haft det här kravet och vi ställer oss bakom det. Nästa steg är att vi pratar ihop oss för att se hur vi kan vara behjälpliga både vid överlämningen och återbegravningen, säger Anne Ingvarsson.