"Samhällsansvar i vårdkonflikt"

Måndagen var dagen efter fackets nej till medlarnas slutbud. Budet befanns vara för lågt och Vårdförbundets styrelse kommer i mitten av veckan, onsdag eller torsdag, att fatta beslut om hur man går vidare.
Enligt de lokala fackliga representanterna är stämningen god och man känner fullt stöd från medlemmarna.
- Det handlar inte bara om lönenivåerna utan om attityden från arbetsgivaren som under lång tid undergrävt allt förtroende, säger Agneta Wiberg, ordförande i Vårdförbundet i Uppsala, nyss hemkommen från extrakongressen.
- Man har haft en medveten strategi i schema- och lönesättning som givit oss de sämsta möjliga villkoren. Vi har subventionerat svensk sjukvård under 30 år, säger hon.

Om förbundet lägger ett varsel i veckan utlöses det om ytterligare två veckor och då kan strejken vara ett faktum. Men åtgärder som blockad mot övertid och mertid eller mot tjänsteresor finns också i fackets arsenal.
Ett eventuellt strejkvarsel kommer att läggas så att patienterna och samhället inte drabbas, säger Tor Enqvist, pressansvarig på Vårdförbundet.
- Alla har strejkrätt, det är grunden. Men specialistsjuksköterskor som barnmorskor är det förstås svårt att ta ut. Vi har ett ansvar för att tredje person inte drabbas och det tar vi fullt ut.
- Biomedicinska analytiker, sköterskor på vårdcentraler med flera har sällan akuta arbetsuppgifter. Men alla har sin del i vårdkedjan och det är klart att servicen påverkas. Situationen får avgöra vilka som tas ut i en eventuell konflikt, säger Tor Enqvist.

Agneta Wiberg är övertygad om att vården kommer att fungera för dem som behöver den.
- Vi gör en ordentlig, bra analys och ser till att vi har den bemanning som behövs. Det fungerade vid den senaste strejken då ingen blev lidande.
- Vi är ju sjuksköterskor och sätter patienterna i första rummet. Det är inte så att någon ligger och dör om det blir konflikt, säger hon.
Stora konflikter för sjuksköterskor inträffar ungefär vart tionde år. Strejken 1977 följdes av en ny 1986 och ytterligare en 1995-1996.
Den sju veckor långa strejk som inleddes 20 november 1995 blev en stor besvikelse för Vårdförbundet. Utgångskravet, 5 000 kronor mer i månaden på tre år, blev till ett avtal med inte ens hälften i lönekuvertet.

Den gången strejkade på samma gång över 400 sjuksköterskor i Uppsala län. Biomedicinska analytiker, mottagningssköterskor på vårdcentraler, narkossköterskor och sköterskor på vanliga medicinavdelningar togs ut i omgångar.
Mot slutet av strejken gjorde socialstyrelsen en analys av konsekvenserna för vården. Där konstaterades sammanlagt 15 skadefall/riskhändelser med anknytning till strejken, ett dödsfall i Lund skulle också ha kunnat bero på vårdkonflikten. Det ansågs också klarlagt att patienter lidit skada av att cirka 20 000 operationer och 60 000 röntgenundersökningar skjutits framåt i tid.

"Samhällsansvar i vårdkonflikt"

Tredje man kommer inte att drabbas av en eventuell sjuksköterskestrejk, slår Vårdförbundet fast. Men vid förra konflikten, för tolv år sedan, ansåg socialstyrelsen att ett tiotal skador och ett dödsfall kan ha berott på strejken.