Att fritt kunna utöva sin religion är en mänsklig rättighet. Trots detta hotas och trakasseras människor på grund av sin religion, även i Sverige. Enligt aktuell svensk forskning gäller det inte minst kvinnor som väljer att bära slöja.
Nina Jakku är forskare i islamologi på Lunds universitet. Under åren 2015 till 2017 intervjuade hon 24 muslimska kvinnor i Sverige, varav 13 konverterat till islam. Även om slöjan inte var studiens främsta fokus konstaterar hon att attityder och strukturer i det svenska samhället gör vardagen betydligt svårare för dem som väljer att bära den.
– I studiesammahang upplever till exempel de som bär slöja både att deras kompetens ifrågasätts och att de i vissa fall får sämre betyg. Kvinnor i arbetslivet som börjar med hijab märker av en svalare attityd hos kollegorna efter beslutet, säger hon.
Både personer de slöjbärande kvinnorna känner och helt okända tenderar att ifrågasätta deras religiositet, menar Nina Jakku.
– I alla möjliga sammanhang förväntas de förklara och rättfärdiga sina val. De riskerar även verbala och ibland fysiska påhopp när de vistas ute på stan.
Hon har också sett att muslimer har svårt att agera som aktiva medborgare.
– De som höjer sin röst i politiska frågor anklagas ofta för att vara islamister utan att det bevisas eller att begreppet definieras. Det minskar förstås både utrymmet och viljan att agera. För den som riskerar en massa negativ mediauppmärksamhet och hot och hat från privatpersoner när hon sagt sin åsikt blir det svårare att ta steget.
Nina Jakku ser tendenser att kvinnor avstår från att bära slöja för att öka chanserna att få jobb och på andra sätt kunna delta i samhället. Men i internationell forskning menar hon att man även sett motsatsen – att slöjbärandet blir en sorts motståndshandling.
Synen på slöjan hänger enligt Nina Jakku ihop med att man ända sedan kolonialismen sett på muslimer som annorlunda och mer ociviliserade och den slöjbärande kvinnan som förtryckt och utan egen handlingskraft. Själv betonar hon att skälen till att bära slöja kan vara lika många som de slöjbärande kvinnorna och beror på sammanhanget.
– I min egen studie handlade det oftast om att praktisera sin religion och komma närmare Gud. Inte minst för kvinnorna som konverterat till islam var slöjbärandet ett noga övervägt beslut, säger hon.