"Man kan stå långt ifrån varandra rent ideologiskt, men ändå klicka på ett mer personligt plan och tack vare det hitta generösa kompromisser som alla kan bli nöjda med", säger Malena Ranch.
– I fyra år hade vi bråkat med Alliansen. Skulle vi plötsligt bli kompisar nu?
Malena Ranch, regionråd för Miljöpartiet i Uppsala län, ler lite trött när hon minns turbulensen efter förra valet.
Åren 2014–2018 hade hon varit med och styrt Region Uppsala tillsammans med Socialdemokraterna. Nu hade de rödgröna inte längre majoritet. Men det hade inte heller den borgerliga alliansen.
Så det rådde förvirring, både på riksplanet och här i Uppsala. Vem hade egentligen vunnit valet? Vilka skulle styra?
– Det var ett väldigt speciellt läge. De traditionella konstellationerna fanns ju inte längre kvar, säger Malena Ranch.
Hennes känslor var kluvna när Moderaternas dåvarande gruppledare i regionen Stefan Olsson hörde av sig för att reka intresset för ett blågrönt samarbete.
– En del hade varit så hårda och tuffa i opposition, så jag kände mig lite ... utsatt, kanske. Obekväm. Men Stefan Olsson överraskade positivt. Och inte bara han. Man kan stå långt ifrån varandra rent ideologiskt, men ändå klicka på ett mer personligt plan och tack vare det hitta generösa kompromisser som alla kan bli nöjda med. Så till slut sa vi ja.
"Det är ungefär som när man går på dejt och måste kolla om det finns intresse" var de ord Stefan Olsson själv använde, när han intervjuades om samtalen med Miljöpartiet i UNT i oktober 2018.
Kommunpolitikern Mohamad Hassan (L) och regionpolitikern Malena Ranch (MP) blev ett par 2014 och har två söner: Salomon Ali, 4 år, och Cornelis Ismaël, 10 månader.
Just personkemi är en faktor som inte så ofta uppmärksammats vad gäller politiska samarbeten. Men i Uppsala kom den komponenten att spela stor roll – inte bara i regionpolitiken, utan i synnerhet i kommunpolitiken. Det, om någon, vet Malena Ranchs sambo Mohamad Hassan, kommunalråd för Liberalerna i Uppsala kommun.
Vi träffar paret och deras två söner i familjens lägenhet tio våningar upp på Kvarntorget. Malena Ranch är föräldraledig sedan i höstas. Snart ettårige Cornelis tittar nyfiket fram från bärselen på hennes mage, och fyraårige Salomon Ali ritar färgglada monster som han stolt visar upp med jämna mellanrum.
Från den gröna hörnsoffan i vardagsrummet har man utsikt över så gott som hela Uppsala. Det var i den soffan Mohamad Hassan satt dagen efter valet när Erik Pelling, gruppledare för Socialdemokraterna i Uppsala kommun, ringde.
Mohamad Hassan och Stefan Hanna (då gruppledare för Centerpartiet, nu för nya partiet Utvecklingspartiet demokraterna) bråkade öppet innan och efter valet 2018. "Utan den konflikten hade det varit lättare att stanna i Alliansen", säger Mohamad Hassan.
Precis som i regionen hade de rödgröna tappat sin majoritet. Och precis som i regionen hade inte heller Alliansen fått egen majoritet, samtidigt som inget av blocken ville göra sig beroende av Sverigedemokraterna. Så Erik Pelling behövde hitta nya samarbetspartners för att regera vidare. Därför undrade han nu i luren om Mohamad Hassan möjligen ville ses och prata lite.
– Jag svarade att jag är en pragmatisk person, så visst kunde jag det, berättar Mohamad Hassan.
– Vi sågs några dagar senare och åt lunch på en persisk restaurang på Vaksalagatan. Hela Uppsala var intresserade av vilka som skulle styra, så vi kände väl att det inte var läge att sätta sig på Stationen eller något annat ställe där alla såg oss.
Över det persiska riset påbörjades planerna för en helt ny typ av styre i Uppsala: ett blocköverskridande. Det hade aldrig tidigare hänt här.
– Om jag ska vara ärlig ... Jag tror det är en generationsfråga. Det skulle nog inte ha funkat att bilda koalition med tidigare socialdemokrater som styrt Uppsala. Men Erik Pelling hade jobbat väldigt bra på relationer redan under förra mandatperioden, säger Mohamad Hassan.
Malena Ranch himlar med ögonen.
– Du och Pelling var ju som nyförälskade. Pratade dygnet runt. Jag var nästan lite avundsjuk.
Mohamad Hassan skrattar och kliar sig lite i skägget.
– Jamen det behövdes ganska många samtal där i början för att få ihop koalitionen. Vi kände varandra, och ändå inte. Det var inte nån enkel match att lämna Alliansen och jag förstår dem som blev besvikna. Men matematiken var emot oss, Alliansen hade 36 mandat mot 38 mandat för de rödgröna och det behövs 41 mandat för att få majoritet. Alliansen hade behövt ta stöd av SD i alla frågor för att styra.
Det var en glad sextett som i slutet av september 2018 presenterade sitt samarbete. Från vänster Rickard Malmström (MP), Linda Eskilsson (MP), Mohamad Hassan (L), Helena Hedman Skoglund (L), Erik Pelling (S) och Caroline Hoffstedt (S).
Ja, efter många timmars möten blev det till slut ett mittenstyre i Uppsala bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Många av överläggningarna skedde över telefon här i lägenheten. Dealen mellan Mohamad och Malena har alltid varit sekretess: det någon av dem råkar överhöra vad gäller politiska utspel, samarbeten, konflikter eller strategier håller man tyst om utåt.
Och de har faktiskt aldrig bråkat om politik. Pratar inte ens särskilt ofta om politiska frågor.
– Det är mer att jag ibland konstaterar att Mohamad har hopplöst borgerliga åsikter, konstaterar Malena.
– Medan jag kan känna att gud, hur kan man tänka sådär? säger Mohamad och berättar att han skämtsamt brukar peka ut grönområden de ser från lägenheten och säga till Malena att de där träden snarast borde ersättas av parkeringsplatser och höghus.
Från familjens lägenhet på tionde våningen på Kvarntorget har de utsikt över stora delar av Uppsala.
Men åter till det där mittenstyret som tråcklades ihop under ett par intensiva veckor i september 2018. Liberalerna fick igenom flera för partiet viktiga sakpolitiska frågor, betonar Mohamad Hassan.
Men han gör ingen hemlighet av att personkemi hade en betydande roll för utgången.
Samtidigt som han och Erik Pelling med Malena Ranchs ord "var som nyförälskade" bråkade Mohamad Hassan med Stefan Hanna, dåvarande ledare för Centerpartiet i Uppsala, inför öppen ridå. På sin blogg gick Stefan Hanna ut och anklagade Mohamad Hassan för att ha svikit och begravt Alliansen. Mohamad Hassan svarade med att anklaga Stefan Hanna för att ha utdelat en "fatwa" mot L, och passade också på att dra upp bland annat Stefan Hannas tidigare uttalanden om hyenadräkter för bidragsfuskare.
Konflikten gick så långt att Mohamad Hassan öppet i UNT deklarerade att han inte ens tänkte kommunicera med Centern på grund av Stefan Hanna.
– Nej ... vi funkade inte så bra ihop, konstaterar Mohamad Hassan.
– Och det var bägges fel, jag är ingen ängel. Men hade det inte varit för Stefan Hanna hade det varit betydligt lättare att stanna i Alliansen, jag tror att vi hade en chans att få över Miljöpartiet. Jag hade mer än gärna fortsatt styra ihop med Fredrik Ahlstedt (Moderaternas gruppledare i Uppsala). Jag föreslog faktiskt efter valet att M och S skulle regera ihop med hjälp av L. Men haha, bägge ville bli kommunstyrelsens ordförande, så det blev inget av med det.
Alliansen i Uppsala, medan Liberalerna fortfarande var kvar. Från vänster Fredrik Ahlstedt (M), Jonas Segersam (KD), Therez Almerfors (M), Stefan Hanna (då C) och Mohamad Hassan (L).
(...)
Julia Jennstål, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, blir inte förvånad över turerna i Uppsala. Hon har forskat om personlighetens roll i politiska processer och även närmat sig frågan om personkemi i politiken.
– Politiker själva beskriver ofta hur viktigt det är att hitta varandra på ett personligt plan, att få bra kontakt och känna förtroende. Helt enkelt en slags personkemi. Men forskningen har i hög grad varit inriktad på det rationella: taktiska överväganden, organisationens betydelse, ideologi, säger hon.
Varför har man inte forskat mer om personkemi?
– Det är ganska svårt att förstå och fånga vad personkemi är. Men jag tror att tiden är mogen för mer forskning personlighet och relationer i politiken, tack vare framsteg som på senare tid gjorts inom psykologiforskning. Variabeln personkemi är en pusselbit som skulle kunna ge djupare förståelse av politiska förhandlingar.
Att Alliansen alls såg dagens ljus år 2004 skulle delvis kunna vara en följd av den omvittnat goda personkemin mellan Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson, påpekar Julia Jennstål.
Man kan tänka sig att personkemin mellan efterföljande partiledare, som inte känts fullt lika god, bidrog till Alliansens fall?
– Ja, definitivt. Men, ska jag säga: det har jag inte forskat på.
I dag, i det svajiga politiska landskap som råder, är det troligt att personkemi får ännu större betydelse säger Julia Jennstål.
– När det är så flytande och politikerna sonderar terrängen bland många olika aktörer är det rimligt att anta att den personliga kontakten får större betydelse än när allianser redan är skapade.
September 2018: valspurt för Alliansen i riksdagsvalet. Ett par veckor senare var det slut på de glada minerna, när Alliansen upplöstes. Från vänster Ebba Busch Thor (KD), Ulf Kristersson (M), Jan Björklund (L), och Annie Lööf (C),
En annan faktor som påverkar såväl möjligheterna att inleda ett samarbete som hur samarbetet sedan fungerar är partiernas inre kultur. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat på partikultur i de partier som sitter i riksdagen. Hon konstaterar att kulturerna skiljer sig åt markant. Hon tar motsatsparet Moderaterna och Miljöpartiet som exempel på hur svårt det kan bli att förstå varandra.
– I MP har man inte så stor respekt för formella regler, och allt först ska förankras hos gräsrötterna som sinsemellan kan vara ganska olika varandra. M är mycket mer exekutiva och hierarkiska. Risken är att M tycker att MP är röriga, ineffektiva och obegripliga. Medan MP tycker att M är teknokratiska och hårda, säger Katarina Barrling och lägger till att partikulturen inom Socialdemokraterna är betydligt mer lik Moderaternas än Miljöpartiets.
Men olika är inte enbart dåligt. Det kan bli en styrka – om man lär sig förstå varandra, säger hon.
– Man kan ju komplettera varandra och bidra med olika perspektiv. Och är man mycket olika kan det också bli så att man retar sig mindre på varandra.
Katarina Barrling har forskat på partikulturer, och konstaterar att partier vars inre kulturer skiljer sig mycket åt kan få svårt att samarbeta om de inte lär sig förstå varandra.
Graden av individualism inom partiet kan påverka samarbetens stabilitet, konstaterar Katarina Barrling. MP, L och V är partier där individen kan ta ett större utrymme än i övriga partier. Där är ledaren heller inte lika stark.
– I en kollektivistisk kultur kan man räkna med att om ledaren sagt något kommer partiet att följa efter, det kan man inte på samma sätt hos mer individualistiska partier. Det kan göra det svårare att samarbeta med individualistiska partier eftersom det blir mer osäkert vad som gäller – å andra sidan har dessa partier ofta högre i tak, vilket kan bidra till att besluten är mer genomdiskuterade.
Så finns det någon optimal konstellation av partier, utifrån partikulturer? Egentligen inte, menar Katarina Barrling.
– Nej … de får helt enkelt bara försöka. Partikultur spelar roll för samarbeten, men jag undrar om inte personkemi är ännu viktigare. Samtidigt får vi inte glömma sakfrågor och ideologi – det ska ändå utgöra grunden i politiken.
(...)
Stefan Hanna, den politiker som Mohamad Hassan grälade med kring valet 2018, är inte längre med i Centerpartiet utan partiledare för det nya partiet Utvecklingspartiet demokraterna. Han hoppas att hans nya parti kan få en vågmästarroll i Uppsalapolitiken efter valet.
– Klart att personkemi är viktigt, i alla sammanhang, säger Stefan Hanna när UNT når honom på telefon för att höra om hans tankar kring den turbulens som funnits mellan honom och Mohamad Hassan.
"Jag är inte i politiken för att bli kompis med tjänstemän eller andra politiker, utan för att få igenom sakpolitik", säger Stefan Hanna, numera partiledare för nya partiet Utvecklingspartiet demokraterna.
Samtidigt understryker Stefan Hanna att han anser det oprofessionellt att i politiska sammanhang låta sådana känslor påverka samarbeten.
– Om du är VD i ett företag kan du slänga ut de du inte gillar. Men som politiker funkar det inte så. Du är där för väljarna, i det här fallet Uppsalaborna, och för att få igenom sakpolitik som är bra för dem. Jag är inte i politiken för att bli kompis med tjänstemän eller andra politiker.
Han suckar.
– Det blir löjligt om det framstår som att det var personkemin mellan mig och Mohamad Hassan som gjorde att Alliansen inte var ett alternativ. Det var det eventuella beroendet av SD som var anledningen, som jag ser det.
(...)
Gjorde de rätt som bytte sida?
Malena Ranch och Mohamad Hassan, vana vid att höra till olika politiska falanger även på hemmaplan, tittar på varandra och funderar.
– Jomen jag tycker nog det, säger Malena Ranch. Vi har gjort vårt bästa för att få igenom grön politik. Och det fanns ju inte heller något tydligt politiskt alternativ. Och en sak jag lärt mig genom att sitta i två olika politiska majoriteter är att alla partier kämpar hårt. Så jag önskar verkligen att vi kunde slippa den politiska retoriken från oppositionen om att de som har makten är så slappa. För så är det inte.
Det blev ett blågrönt styre i regionen efter valet 2018. Från vänster Malin Sjöberg Högrell (L), Björn-Owe Björk (KD), Malena Ranch (MP), Johan Örjes (C), Stefan Olsson (M) och Emilie Orring (M).
Mohamad Hassan säger att inte heller han kan se hur hans parti kunnat agera annorlunda, utifrån förutsättningarna. Han lutar sig fram över köksbordet och ler under kepsen.
– Och om jag ska vara lite självgod här ... ja det ska jag ... så tycker jag att det var modigt att visa att man inte kan ta någon för givet. Borgerligheten tyckte att vi skulle vara med dem punkt slut, men jag tyckte att vi skulle visa att vi är fria att själva välja. Det steget tror jag gör att fler partier lyssnar på oss. Sedan får väljarna avgöra om det var rätt.
2014–2018 hade Malena Ranch styrt regionen med S. Efter valet 2018 blev det i stället ett samarbete med Alliansen. Att hennes sambo är med i Liberalerna gjorde inte bytet lättare. "Vi fick båda en del gliringar i sociala medier att vi bytt sida för att imponera på varandra. Så för oss var det snarare jobbigt", säger hon.
Men till hösten hoppas de på nya politiska konstellationer igen.
– Jag skulle vilja se ett mittenstyre i regionen där MP samarbetar med S, C och L. Efter pandemin behöver vi stora satsningar på primärvård, folkhälsa och kollektivtrafik och då behövs breda lösningar, säger Malena Ranch.
– I kommunen hoppas jag på att Alliansen, den klassiska där vi är med, får majoritet, säger Mohamad Hassan. Jag tror att Alliansen skulle vara mer hungrig på reformer än den koalition som nu sitter. Sitter man vid makten för länge blir man en förvaltare och fattig på idéer.
Sedan i höstas har Malena Ranch varit föräldraledig med Cornelis Ismaël, som nu är tio månader.
Men de vägval deras respektive parti gör – under förutsättning att dessa två krisande partier bägge klarar spärren – kommer att ske utan Malena Ranchs och Mohamad Hassans inflytande.
Bägge kliver nämligen av sina poster inom lokalpolitiken i höst. De känner att det är dags för andra att ta över. Malena Ranch har sökt till fysioterapeutprogrammet på Uppsala universitet, och Mohamad Hassan står som tvåa på länets riksdagslista för Liberalerna.
Om han inte kommer in, vilket är rätt sannolikt, väntar en tillvaro utanför politiken även för honom. Men han ser inte bekymrad ut.
– Jag brukar säga att inga nya dörrar öppnas förrän du har stängt en dörr. Man kan alltid bli konsult. Eller kock, jag är utbildad kock och redovisningsekonom och såna är det brist på. Men drömmen är att sitta på en ljugarbänk på nån marina vid ett varv och fixa med alla båtar.
UNT i morgon: Partierna i Uppsala kommun berättar vilka de vill samarbeta med efter höstens val.