Sigrid Agenäs framför montrar med information om projektet KoKalv-mjölk.
Projektet är ett sätt att slå två flugor i en smäll: se om det finns en marknad för dyr kvalitetsmjölk – samt att undersöka om kvigkalvarna mår bättre genom att växa upp sida vid sida med sin mor.
Men det är inte alla som gillar idén. Djurrättsaktivister tycker att det ger en falsk bild av verkligheten.
– Jag har aldrig fått ta emot så mycket hot och hat som jag fått i samband med det här projektet, säger Sigrid Agenäs, ansvarig.
Hur kommer det sig tror du?
– De som för den djurrättsetiska kampanjen tycker att vi försöker lura folk att tro att mjölkproduktion är etiskt försvarbart.
Enligt Sigrid Agenäs har hon fått personpåhopp och förtäckta hot skickade till sin mejl och kommentarsfältet på Facebook, där Campus Ultuna marknadsfört projektet, har varit så smutsigt att de behövt stänga av möjligheten att kommentera – för första gången någonsin.
– Det känns ganska otacksamt eftersom vi trots allt försöker göra något för att förbättra djurens situation, säger Sigrid Agenäs.
Ironiskt nog är det den motsatta åsikten som legat till grund för sjösätta projektet.
– Konsumenter har länge hört av sig och ifrågasatt att man skiljer på ko och kvigkalv just med djurvälfärdsperspektivet som utgångspunkt.
Mjölken kommer således från kor som fortfarande går bredvid sina kvigkalvar. Det innebär att det är högre fetthalt än på den mjölk som går att köpa i affären eftersom affärsmjölken tillkommit på industriellt vis där kon först skiljts åt från kalven.
Mjölken kostar 42 kronor litern och säljs på Resta gård i Örsundsbro och på Campus Ultuna.
Mjölken kommer från kor som inte separerats från sina kvigkalvar.
Känns det verkligen som rätt tillfälle att sälja mjölk för 42 kronor litern när det råder inflation? Det kan ju påverka marknaden.
– Nej, det känns inte helt rätt. Men vi fick finansiering och satte in de första korna i projektet 2019, och när vi sedan var redo blev material och dylikt försenat av Putins krig i Ukraina, och nu senast av valutaförändringar. Men vi tänker att projektet blir ännu mer spännande nu med rådande läge.
Och så kostar det att producera den här typen av mjölk, menar Sigrid Agenäs.
– Priset för mjölken täcker inte våra kostnader. Syftet är att testa och se om det finns en marknad för den här typen av mjölk.
Hur har det gått?
– Vi säljer mjölk, men vår bas är anställda och studenter på Ultuna. Men hade det inte ens gått att sälja på Ultuna så är det ingen mening att försöka sälja den alls.