En Uppsalabo i 20-årsåldern ska under 2016 ha drivit en butik på nätet där han sålde narkotikaklassade läkemedel, så kallade bensodiazepiner. Under året tjänade han enligt Skatteverket 1,1 miljoner kronor på försäljningen. När myndigheten genomförde en skatterevision 2017 noterade myndigheten att mannen inte redovisat eller bokfört sin drogförsäljning.
Trots att försäljningen var olaglig ska den beskattas, ansåg Skatteverket och beslutade att mannen även skulle betala skattetillägg.
Mannen, som hävdade att han varken bedrivit någon näringsverksamhet eller genomfört transaktionerna i fråga, överklagade till förvaltningsrätten.
Domstolen går dock på Skatteverkets linje. Det förefaller mycket sannolikt, konstaterar rätten, att mannen bedrivit näringsverksamhet genom den aktuella hemsidan. Verksamheten i sig uppfyller de krav som ställs för att försäljning ska kunna kallas näringsverksamhet, och bankkontot kopplat till nätbutiken tillhör och används endast av den drogsäljande mannen.
Förvaltningsrätten väljer dock att skriva ned skattetillägget något. "Förvaltningsrätten konstaterar att betalningarna som skett med Bitcoin [...] inte direkt kan härledas till honom", skriver rätten, som därför anser att inkomsterna i form av Bitcoin inte med säkerhet går att koppla till mannen. På grund av detta sänks den skattepliktiga inkomsten till 900 000 kronor, vilket gör att skattetillägget också krymps.