Stora Torget, klockan 12.32–13.06:
Staden är likt en jättestor ångbastu där fukten tränger sig in under tröjor och byxor. Det är varmt, men ändå verkar få våga strippa ner till den skira sommarklänningen som gömmer sig under den stickade koftan, eller till en den svalare skjortan version sommar.
Ella Due är trött efter gårdagen, hon försov sig men är snart framme vid Stora Torget där hennes kompis Louise Wik står och väntar. Ett möte, en stor kram. Ella har varit i Sydafrika en tid och det var så länge sen de sågs så att de nu ska tillbringa eftermiddagen tillsammans för att ta igen förlorad tid. Vi promenerar längs med gågatan förbi några shoppingsugna stadsbor som utan konkurrens kan rota igenom butikernas reahögar. Målet är stammisfiket bortom Linnéträdgården. Det är inte omöjligt att det blir en maratonfika på fyra, fem timmar.
Sömnigheten byts oväntat ut mot ett lugn som breder ut sig framför café Cappuccino. De små uteserveringarna i närheten gapar tomma men lite längre bort sker det stora mötet: hon och han. Bara vänner eller mer är oklart, det är hur som helst kärlek. Inget snack om saken. Förbi kommer Kouros Madanis från Vancouver i Kanada. Han är i Uppsala för att besöka sin vän Nico, och de tillhör inte den söndagslata kategorin. På väg till Centralbadet på S:t Persgatan berättar han att han lärt känna sin kompis på nätet men att han dessutom har en svensk flickvän hemma i Kanada. Ett snabbt avsked, nu ska musklerna få sig en omgång med både hantlar och i form av simning. Sedan väntar belöningen, en skön avslutning på någon restaurang.
Klockan har ännu inte slagit öppningstiden ett, men en hurtig skara hänger på låset för att få trimma konditionen, pumpa musklerna eller bara slappna av i bassängen en stund.
En stilig ung man kommer emot oss. Han bär en mörk kostym med en mörkgrön slips till, som letat sig ut under den stängda knappen i kavajen. Han går med nedslagen blick och ser trött ut. Ludvig Lundström kommer just från jobbet som vaktmästare i Domkyrkan. Extrajobbet har han haft ett par år och är perfekt så här precis efter studenten. Men snart börjar han nytt jobb som plattsättare, då åker kostymen av. Hans stora uppdrag för dagen är presenten till lillebror som ska konfirmera sig. Med bestämda steg går vi mot Rådhuset på Stora Torget, som ännu inte vaknat ur den trötta dagen-efter-känslan.
Ludvig finner inte det han söker. Han blir less och kan inte vänta tills han kommer hem och får slänga av sig de prydliga kläderna för att få lägga sig och sova.
Det är söndag i Uppsala igen.