Säkrare prognoser för algblomning

När badviken blir övergödd ökar risken att algblomningen förstöra semesternöjet. Men hur påverkas vattnet av bättre rening? Och av växthuseffekten? Uppsalaforskaren Andreas Bryhn har tagit fram en säkrare prognosmodell.

Foto: Rolf Hamilton/Arkiv

Uppsala2008-04-27 00:44
Modellen ska kunna användas på "alla" sjöar, oavsett utseende eller miljöförutsättningar, från norra Lappland till centrala Florida, som han uttrycker saken.
- Det enda man behöver ändra för varje sjö är att fylla i lätt tillgängliga data som sjöns yta, maximala djup, medeldjup, nederbörd och breddgrad. Osäkerhetsfaktorn i modellen är förhållandevis, cirka 17 procent, oberoende av vilken typ av sjö som modellen används på, förklarar han.

Andreas Bryhn har tänkt sig att prognosmodellen ska användas inom det praktiska miljöarbetet. Övergödning beror framför allt på avloppsutsläpp och avrinning från jordbruksmarker. Med bättre rening har övergödningen minskat på många håll.
I det här arbetet har prognosmodellerna som Andreas Bryhn studerat spelat en viktig roll. Modellerna har blivit allt bättre under de senaste åren. I dag används de för att bedöma hur ekosystemen kommer att reagera på olika planerade åtgärder mot övergödning.

Samtidigt gör växthuseffekten att många sjöar har blivit varmare. Den utvecklingen kommer troligen att fortsätta.
- Vi vet i stora drag hur temperaturökningar påverkar algblomningen. Därför går det att göra prognoser för hur framtida klimatförändringar inverkar på övergödningen, säger han.
Ett annat användningsområde är EU:s vattendirektiv som kräver "god" vattenkvalitet, det vill säga minskad märklig inverkan på sjöarna. Andreas Bryhn menar att prognosmodellerna kan användas, dels som verktyg för att bestämma vad "god" vattenkvalitet är när det gäller halter av alger, dels för att avgöra vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att uppnå en sådan vattenkvalitet.

Generellt är risken för algblomning särskilt stor när det är idealiskt badväder, det vill säga soligt, varmt och vindstilla. Efter den heta sommaren 2007 hade forskarna varnat för att vi kunde få en mycket kraftig algblomning till 2007. Men så blev det inte alls. Algblomningen i Mellansverige blev i stället betydligt lindrigare än året före. Främsta orsakerna tros vara vädret. Det var helt enkelt för kallt och blåsigt i somras.
Fakta algblomning
Det är högproduktion av planktonalger eller bakterier som orsakar algblomning, framför allt cyanobakterier och grönalger. De vanligaste östersjöalgerna ger vattnet en grön färg.
Algblomning kan inträffa när som helst men är vanligast under högsommaren och början av hösten. Algblomningen sker vanligen nära vattenytan, där solljuset är starkast.
Djur som dricker algbemängt vatten kan bli allvarligt sjuka eller dö. Vuxna människor kan drabbas av illamående, kräkningar, diarré och eventuellt feber. Barn är särskilt utsatta. Bad i den grönaktiga sörjan bör undvikas.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om