Efter skolskjutningen i Örebro har säkerhetsexperten Jens Högsander och hans kollegor blivit nedringda av skolor som vill se över säkerheten.
Svar just nu
Efter skolskjutningen i Örebro förra veckan har säkerhetsföretag i Sverige blivit nedringda av skolor som vill öva inför våldsdåd.
– Det har varit ett extremt inflöde, säger Jens Högsander som är säkerhetsutbildare på Falck, och som jobbar med ett 20-tal kommuner, däribland Uppsala.
Har ni några inplanerade övningar med Uppsalaskolor?
– Ja, redan innan Örebro hade vi ett antal insatser planerade nu under våren, och nu kommer det att bli fler.
UNT har berättat att Uppsalas skolor kommit olika långt vad gäller förberedelser inför dåd så som skolskjutningar. Medan några skolor övat i flera år larmar nu lärare på flera stora grundskolor att de känner sig "noll förberedda": de har aldrig övat in- och utrymningar och har inte heller koll på ingångar eller hur dörrarna ska låsas.
Jens Högsander tycker ändå att Uppsala kommun generellt kommit långt i jämförelse med många andra kommuner.
– Jag skulle säga att Uppsala är ett föredöme, på så sätt att man börjat från början. Att gå direkt på att öva in- och utrymningar utifrån pågående dödligt våld kan skrämma snarare än att skapa trygghet. I stället får all skolpersonal i Uppsala i ett första steg en grundläggande digital utbildning om sådana här händelser, om gärningsmännen och om orostecken att hålla utkik efter. Den grunden behövs.
Men lärare vittnar om att de känner sig väldigt oförberedda?
– Jag förstår om det finns en oro när en sådan här fruktansvärd händelse inträffar. De allra flesta lärare i Uppsala har gått den här digitala grundkursen, däremot har en hel del skolor i Uppsala ännu inte övat in- och utrymningar. De övningarna är inte obligatoriska, utan något som varje skola får beställa från oss.
Borde övningarna vara obligatoriska?
– Jag tycker såklart det. Det är nödvändigt att öva. Men först krävs som sagt grundläggande kunskap.
Finns det något en skola kan göra nu direkt för att bli säkrare?
– Ja, börja med att prata och hantera oron: vad är man orolig för? Och se sedan till att all skolpersonal får lokalkännedom, det är livsviktigt. Alla ska veta vilka dörrar som går inåt, som går utåt, som går att låsa och inte går att låsa. Ju mer kunskap man har, desto fler goda beslut kan man ta.
Kan en lärare själv agera redan i dag för att bli tryggare?
– Ja, jag brukar föreslå att har du en håltimme, ta en rundtur i verksamheten och lär känna lokalerna i stället för att dricka kaffe i lärarrummet. Och sätt dig in i vilka rutiner för in- och utrymning som skolan har, för det ska varje skola ha tagit fram. Alla måste vara inlästa på det.
"Jag har pratat med lärare på flera stora grundskolor i Uppsala där man aldrig har gjort några övningar", har Catharina Hetzer på fackförbundet Sveriges lärare berättat för UNT.
Vem är ansvarig för elevernas säkerhet under ett dåd?
– Enkelt uttryckt är varje människa ansvarig för sin egen säkerhet. Om du riskerar ditt eget liv har du rätt att prioritera dig själv. Men jag tror att ytterst få lärare skulle lämna elever för att rädda sig själv.
Går det att veta vilka ungdomar som kan utföra skoldåd? Finns varningstecken?
– Det kan såklart vara svårt att veta vad som är vanligt normbrytande beteende och vad som handlar om potentiellt våld. Men finns det en ungdom i skolan som på något sätt glorifierar våld, till exempel kan hylla en sådan händelse som den i Örebro, ska man kontakta Center mot våldsbejakande extremism. Bara obehag kring hur någon uttrycker sig är skäl nog att agera. Det värsta som kan hända är att man agerat i onödan.