– Gira höger.
– Gå ner till 1000 fot.
Komradion sprakar, och de fyra Saab Safirerna svänger in över Uppsala österifrån. De ligger på 300 meters höjd och dundrar fram i formation med Fyrislunds höghus under sig. Bilar med solblänk i taken glider fram i ett sansat flöde på Tycho Hedéns väg, och det står helt klart att vissa rondeller bör beskådas från ovan (snygga planteringar, Uppsala kommun, särskilt den nya utanför Uppsala färg!).
Men piffiga rabatter är inget som piloterna i de fyra flygplanen har tid att tänka på. De har nog med att hålla koll på varandra. Minsta rörelse som ledarplanet längst fram gör ska de övriga tre följa.
Turen som de just gör över Uppsala är en avskedsfärd. Planen har lyft från Ärna för allra sista gången. Kvar på marken står bland andra Roger Eriksson. Med kameran hängande över magen, beredd att dokumentera avskedsfärden, konstaterar han att det känns vemodigt. Han har varit med i Ärna flygklubb sedan starten 1989, och att flyga just Safirerna, vars militära namn är SK 50, har varit en stor del av nöjet. Två av Safirerna som nu cirklar över Uppsala hör hemma i Västerås. De andra två har haft Ärna flygplats som bas sedan slutet av 80-talet då försvaret lämnade över planen till Ärna flygklubb, en förening bestående mestadels av pensionerade piloter från flygvapnet.
Men nu tar planen strax sikte mot Västerås där de ska säljas. Ärna flygklubb kan nämligen inte vara kvar på Ärna. Ärna, som för bara några år sedan skulle läggas ned, har i dag fått en viktigare ställning inom försvaret. Nu behöver man hangaren som Ärna flygklubb hittills fått hyra gratis. I stället flyttar Ärna flygklubb till Sundbro flygfält fem kilometer åt nordväst. Där finns inga asfalterade start- och landningsbanor, och därför behöver klubben köpa in ett flygplan som klarar gräs.
Claes-Göran Barrestam som är ordförande i Ärna flygklubb tror att det kan bli bra det också. Kul att börja med något nytt, även om det inte blir riktigt som på Ärna. Att boka flygplan här har varit ”lite som att boka tvättstugan” säger han med ett skratt där han står i skuggan av den röda hangaren som nu gapar tom. Och jodå, han har sagt hejdå till Safirerna. I torsdags tog han med sig frun för en sista flygning i en av dem.
Efter ett par rundor över Uppsala, som några hundra meter från ovan ser fantastiskt prydligt ut, dånar de fyra Safirerna in mot Ärna flygplats och löser upp formationen innan de vänder nosarna mot Västerås. Det var det det, konstaterar Claes-Göran Barrestam.