Nyligen berättade UNT om kriminella personer som redovisar påhittade inkomster till Skatteverket. I ett enda ärende kan en person få ut miljoner från välfärdssystemen på felaktiga grunder, (se faktaruta).
Skatteverket avslöjar årligen 350-400 falska kontrolluppgifter. Men resurserna räcker inte för en heltäckande granskning.
I ungefär vart tredje ärende där det finns starka misstankar om fusk med kontrolluppgifter för stora belopp görs ingen utredning eftersom Skatteverket inte hinner med. Detta enligt Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare mot grov ekonomisk brottslighet.
Eftersom en utökad kontroll sannolikt skulle vara ekonomiskt lönsam för staten är frågan varför inte satsningen är mer omfattande.
UNT har kontaktat några centrala aktörer, som alla valt att svara via mejl.
Finansminister Magdalena Andersson uppger via sin pressavdelning att utredningar av osanna kontrolluppgifter är en viktig uppgift men att det är Skatteverkets sak att prioritera inom sin verksamhet.
Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna och vice ordförande i finansutskottet, skriver att hennes parti är öppet för att ge Skatteverket ett tydligare uppdrag att prioritera utredningar av falska kontrolluppgifter.
Enligt henne vill Moderaterna utöka Skatteverkets resurser för att hindra skattefusk. "Vi stärker också Skatteverket mer än regeringen", uppger Elisabeth Svantesson.
Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm framhåller att myndigheten sedan 2015 har utökat sina resurser med 50 procent vad gäller utredning av falska kontrolluppgifter.
Samtidigt konstaterar hon att Skatteverkets arbete till stor del styrs av regeringen, dels genom budgeten, dels genom regleringsbreven.
Under perioden 2018-2020 planerar Skatteverket att förstärka satsningen mot skattefusk vilket ska möjliggöras genom de extramedel som regeringen tilldelat för ändamålet, skriver Katrin Westling Palm.
Hon uppger att Skatteverket den 1 juli i år får nya verktyg som kommer att vara viktiga i arbetet mot skattefusk. Det ena är att kravet på personalliggare utvidgas till att omfatta bland annat bilverkstäder, livsmedelsbutiker och skönhetssalonger.
Det andra verktyget är att arbetsgivare tvingas rapportera löner och skatter varje månad på individnivå, istället för som idag på årsbasis. Den direkta orsaken till regeländringen är att motverka svartarbete.