Det är svårt att säga exakt hur många som är drabbade, men uppskattningsvis lider tredje kvinna i fertil ålder av pms och ungefär var tjugonde av den svårare varianten pmds. Både vid pms och pmds kan humöret svänga hastigt, kroppen kännas svullen och brösten ömma. Men vid pmds är symtomen starkare och mer psykiska.
– Jag skulle säga att man glidit över tröskeln till pmds när ens besvär börjar påverka hur man fungerar på jobbet och i ens familjesituation. Om man kanske avstår från olika sociala sammanhang för att man vet att det blir för jobbigt, då är det nog pmds, säger Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
Vad som orsakar besvären är inte helt fastslaget, men mycket forskning pekar mot att det handlar om en känslighet mot det kvinnliga könshormonet progesteron, gulkroppshormon, och de restprodukter som bildas när hormonet bryts ner. Halterna av progesteron ökar i kroppen vid ägglossning och avtar igen vid mensen. Ofta fortsätter symtomen fram till klimakteriet, även om det finns sätt att lindra besvären. För många blir det dessutom värre när man fött barn.
– För fem år sedan hade jag sagt att det hänger ihop med att livspusslet får ytterligare en bit när man får barn, men i dag tror jag faktiskt att det finns andra faktorer bakom. Det har gjorts studier som visar att hjärnan modelleras om när man får barn, och det är möjligt att det gör att man blir mer mottaglig för pmds, säger Inger Sundström Poromaa.
Kunskapsläget om premenstruella besvär har ökat överlag de senaste 20-25 åren, menar hon.
– Det är stor skillnad. Även om jag inte vet säkert skulle jag tro att det är vanligare att kvinnor söker hjälp i dag än på 90-talet. Fler kvinnor känner till att det finns hjälp att få och går till läkaren med en förväntan om att få hjälp.
Så vilken hjälp finns det då att få, och hur bra funkar det? Här svarar Inger Sundström Poromaa på några av de vanligaste frågorna.
P-piller:
– Det finns några studier där man testat p-piller mot pmds. Jag tror att det kan fungera och ha särskild nytta hos kvinnor som också behöver ett preventivmedel. Men de flesta som kommer till mig vill inte ha p-piller eftersom de inte mått bra av det.
Antidepressiva läkemedel:
– Det funkar bra eller mycket bra, vi brukar säga att man ska ta det 10-14 dagar innan mens. Men det är inte en behandling som funkar för alla.
Kosttillskott som munkpeppar, nattljusolja, B-komplex, zink, magnesium:
– Med reservation för att jag inte har kollat på den litteraturen de senaste åren så skulle jag säga att svaret är nej. Det vetenskapliga underlaget är väldigt begränsat och studierna ofta små och undermåligt utförda.
Träning:
– Fysisk aktivitet vet vi är bra generellt mot olika typer av mental ohälsa. Det finns inte så mycket studier gjorda på pmds men det kan vara värt att prova.
Vätskedrivande medel:
– Kliniskt tycker jag inte att det har fungerat för särskilt många patienter. Det användes förr men inte i dag.
Andra preventivmedel, exempelvis spiral eller p-ring:
– Det finns ingen data på att det fungerar.
Permanent klimakterium:
– I absolut sista hand är det möjligt att införa ett medicinskt klimakterium med hjälp av sprutor. Det förekommer faktiskt att jag förskriver det fortfarande, men många är tveksamma till det eftersom det får så många biverkningar.