Om någon hade sina tvivel sedan innan blev det solklart när Skolverket försökte lägga nationella proven i engelska den sista april:
Valborg är Uppsalas själ och det låter vi ingen ta ifrån oss.
– Det är som Uppsalas nationaldag, som Sanna Carlsson Kravig konstaterade när hon tidigt på förmiddagen hämtade sin syster vid tåget.
Eller som Gunilla Hamberg, som ordnade knytkalas på kolonilotten i Flora-Linnea koloniområde, uttryckte det:
– Det är viktigt med traditioner, vi behöver dem!
Och hela Uppsala verkade hålla med.
Det blev nästan för mycket av det goda när solen fullkomligt gassade redan över tidiga champagnefrukostar och de första picknickfiltarna i Ekonomikumparken.
Ja, för våren kom bokstavligen till Uppsala på valborg. Efter en helg med snöblandat regn – och förresten en mars och april som gradvis bara tyckts bli kallare och kallare – kom värmen plötsligt med buller och brak och klättrade ända upp mot 20-strecket.
Lite farligt förstås, eftersom få hade vatten i glasen. Men studenten Edwin Dahlman hade förberett sig:
– Mitt hemliga knep är att äta glass dagen innan. Sedan är resorb bra, och att tänka positivt hela tiden.
Detta sade han vid niotiden på morgonen. Om knepet fungerade förtäljer inte historien.
Efter champagnefrukost och häng i "ekoparken" kom givetvis forsränning. Inget tummande på traditionerna här, inte.
43 av 120 flottar kraschade någonstans mellan fallen. Allt gick med andra ord helt enligt plan.
Under all glädjeyra fanns förstås också ett allvar. Terrorhotnivån är höjd sedan en tid tillbaka och Uppsalapolisen hade säkrat upp med extra resurser och spanade bland annat över folkmassorna med drönare.
Men mitt på dagen hade inte ett enda våldsbrott rapporterats.
– När jag kollade omkring 12:30 hade vi noll personer i arresten, sade polisens presstalesperson Pelle Vamstad, som kallade läget "förbluffande lugnt".
Vid 16-tiden var läget detsamma, med undantag för någon enstaka valborgsfirare som hamnat i fyllecell.
Valborg 2024 präglades i stället – för att citera Uppsalaborna själva – av glädje, glädje och mer glädje.
Och när "Vintern rasat" dånade över vita och gula studentmössor i Carolinabacken – och tusentals studenter en stund senare dränkte varandra i bubbel – ja, då var känslan närmast euforisk.