Uppland var ett av de värst drabbade områdena i Sverige av stormen Alfrida, som härjade under månadens första tre dygn. Alfrida lämnade tusentals hushåll utan el i flera dygn och längs Upplandskusten blåste orkanvindar. Vid Örskär utanför Östhammar uppmättes den högsta vindstyrkan i landet, 38,5 m/s. Även längre in i landet blåste kraftiga vindar, och vid Uppsala flygplats nådde stormbyarna 25 m/s. Runt om i länet rapporterades stora skador på skog och fastigheter, och på Svartbäcksgatan i centrala Uppsala slets ett koppartak av till följd av stormen.
– Det är sällan vi har så kraftiga vindar i Sverige. Storm- och orkanbyarna under Alfrida var långt över vad som är normalt, säger Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi på Uppsala universitet.
Dygnsmedeltemperaturen i Uppsala för januari månad låg på -3,4 grader celsius. Det är ungefär en grad varmare än den normala dygnsmedeltemperaturen på -4,2 grader.
Det som avses som det "normala" är medelvärdet som uppmättes mellan år 1961 och 1990. Enligt Sandra Andersson, meteorolog på SMHI, kommer en ny referensperiod skapas om några år, som utgår ifrån år 1991. Hon menar att det finns en genomgående trend de senaste åren.
– Medeltemperaturen under januari månad i år låg strax över det normala. Vår känsla är att temperaturer över det normala är det nya normala, om vi hade utgått ifrån åren efter 1990, säger Sandra Andersson.
Den varmaste temperaturen för månaden uppmättes 1 januari och visade 5,7 grader. Framåt mitten av månaden sjönk temperaturen rejält och den 21 januari uppmättes -17,1 grader, vilket var kallast för hela januari.
Nederbörden var heller inget utöver det normala, med en uppmätt nederbörd på 37,1 mm, vilket är något mer än det normala medelvärdet 35,5 mm. Majoriteten av nederbörden föll som snö.
Uppsala startade sina temperaturserier redan år 1722. Det innebär att Uppsala har en världens äldsta temperaturserier. För närvarande ligger mätstationen vid Geocentrum i Kåbo, dit den flyttade år 1998 från Observatorieparken. De senaste decenniernas förtätning av Uppsala kan ha flera effekter på mätresultaten.
– Vi måste undersöka den så kallade "stadsklimatseffekten", och om förstärkningen av den leder till förändrade mätresultat. Det innebär att ju mer man förtätar, desto varmare blir det, säger Erik Sahlée.