Flera av Huseyin Tas barndomskompisar sitter i fängelse. Några andra är döda, berättar han.
– Det hade kunnat vara jag. Ibland stöter jag ihop med gamla lärare jag haft, som säger att vi trodde det skulle gå åt helvete för dig Huseyin.
Vi träffar Huseyin Tas inne på hans restaurang Kens i Gottsunda centrum. Utanför de stora fönstren faller snöflingor långsamt över parkeringen och gör världen lite tystare. Härifrån ser man nästan huset där Huseyin växte upp; det högsta huset på Bandstolsvägen, som egentligen ligger på gränsen till Valsätra enligt kommunens geografiska indelning. Slår man upp ordet Bandstolsvägen i UNT:s arkiv hittar man nästan enbart artiklar som handlar om brott. Bilbränder, stenkastning mot blåljuspersonal och bussar, rån, skottlossning, skadegörelse, vapenbrott. På Bandstolsvägen ligger såväl fritidsgården som en krog, och gatan har blivit samlingsplats för en del av områdets ungdomar.
För drygt 20 år sedan var Huseyin Tas en av de unga killarna som ställde till med en del bråk där. I grund och botten har inte så mycket förändrats i Gottsunda sedan dess, säger han och skakar på huvudet.
– Bilbränder och upplopp är nytt, men annars är det samma problem här som det alltid varit. Generation efter generation hamnar i samma spår. Hur länge sedan var de där värsta upploppen? 2009? Ändå sitter vi här och pratar om precis samma saker som man gjorde då.
Hösten 2009 drabbades Gottsunda av en våg av skadegörelse, bilbränder och stenkastning. Sedan dess har antalet bilbränder legat på mellan 51 och 64 om året i Uppsala. Inte bara Gottsunda är drabbat, utan även Gränby, Stenhagen, Sävja, Ekeby och Eriksberg. Men av Uppsalas bostadsområden är det bara Gottsunda/Valsätra som ligger på listan över de 53 områden i Sverige som har störst problem med brottslighet, enligt en rapport från Polisens nationella operativa avdelning (NOA) i fjol. Här sker offentliga våldshandlingar och öppen narkotikahandel. Konsekvenserna av kriminaliteten blir, enligt rapporten, att de som bor i området upplever otrygghet, vilket i sin tur leder till en minskad benägenhet att medverka i rättsprocessen.
Vid sidan av bilbränder och stenkastning sker ungefär lika många brott i Gottsunda i dag som för tio år sedan, enligt statistiken. Uppsalapolisen har just nu en riktad satsning mot gängbrottslighet, där konstellationer i Gottsunda är ett av målen. Och nu i veckan meddelade polisen att man i vår öppnar ett poliskontor i Gottsunda eftersom många boende efterfrågat fler poliser där. Stationen kommer inte att bemannas jämt, men ska ligga centralt för att människor lättare ska kunna göra en anmälan eller prata om sin oro.
Den där otryggheten vittnar flera av de Gottsundabor som UNT träffar i Gottsunda centrum.
– Jag blir orolig när saker händer. Som när det är bilbränder, då sitter jag själv i min lägenhet och är rädd, säger Nazanin Khezri som precis varit på Lidl och köpt en brödrost och som nu är på väg till sjukgymnasten.
Moly Atia Chowdhury står utanför Willys och har tagit en paus i bärandet av matkassar. I magen ligger ett litet syskon till treåriga dottern Maryam Zara Chowdhury, som håller hårt i den nyköpta chipsburken och tittar nyfiket på oss. Familjen har bott sex i år i Gottsunda, men hoppas kunna köpa ett hus eller lägenhet i Stenhagen snart.
– Jag skulle aldrig gå ut själv på kvällen. När jag ska ta bussen vid Bandstolsvägen är jag alltid orolig. Det behövs fler poliser här, säger Moly Atia Chowdhury.
Men Dick Pettersson, som precis ska tända en cigarett utanför entrén, märker inte av stöket säger han. Förutom att sirener hörs lite då och då.
– Så bor jag några kvarter bort också, mot skogen. Jag bodde i stan förut, där var det mest bara stress. Samma dag som jag flyttade hit stod det fyra rådjur på tomten. Jag trivs i Gottsunda.
Efter oroligheterna hösten 2009 sattes en rad insatser in i stadsdelen. Bland annat förtätades samarbetet mellan polis, skola och socialtjänst och man startade fler fritidsaktiviteter för ungdomar. Samtidigt gjordes en stor satsning på att vända den negativa trenden i Gottsundaskolan – och man lyckades. Från att skolans niondeklassare hade kommunens sämsta snittbetyg ligger de nu strax över betygssnittet för Uppsalas kommunala skolor.
Många föreningar, mycket kultur, ett stort utbud av service och affärer samt inte minst vacker natur – det är vad som brukar lyftas fram som Gottsundas starka sidor och som gör att många trivs här.
Men bilbränder, stenkastning och annan kriminalitet har fortsatt att plåga stadsdelen, satsningarna till trots.
Vi lämnar Gottsunda centrum och åker till Bandstolsvägen. Klockan visar sen förmiddag och här råder lugnet, förstärkt av det stilla snöfallet. Det är sportlov, men i den ljusgula fritidsgården är det tomt. Barnen har tagit bussen till stan för att se nya Disneyfilmen Vaiana. På kvällarna är fritidsgården öppen för 13-18-åringar, alla dagar i veckan året om, och där diskuteras regelbundet etik och moral och vilka det är som drabbas i slutändan av stenkastning mot blåljuspersonal och bussar.
Vi stannar några förbipasserande för att höra vad de tycker om läget i stadsdelen. Flera säger att det är jobbigt med det stök och bråk som vissa ungdomar håller på med. Men de vill inte vara med i tidningen med namn eller bild, av oro för hur bråkstakarna skulle reagera.
Kaan Susam, som kommer gående med ett stort paket han ska lämna in på Hedi livs, tycker dock gärna till.
– Alla invandrare ska inte bo på samma ställe. Människor kommer hit från krig och oroligheter. Deras barn blir vilsna, de blir fast mellan föräldrarnas kultur och den svenska.
Om svenskar och invandrare bodde tillsammans skulle det inte bli sådana här problem, det är han övertygad om.
– Jag vill bo blandat och lära känna svenskar, och att mina barn ska lära sig svenska regler. Det vill de flesta invandrare.
Kaan Susams bägge barn är födda i Sverige. Ändå tog det tid innan de lärde sig svenska. På förskolan de gick i här i Gottsunda pratade ju nästan inga barn svenska, säger han med en uppgiven suck.
– Så vi valde Sunnerstaskolan för barnen och det har varit jättebra. Fast annars trivs jag väldigt bra i Gottsunda och Sverige. Allt är möjligt, här finns fri utbildning och sjukvård.
Studier som gjorts genom åren visar alla att det inte är personer med någon särskild etnicitet eller kultur som ligger bakom upplopp i utsatta områden. Det handlar om människor som lever i utanförskap med hög arbetslöshet och låga inkomster. Tittar man på lokal statistik blir segregationen tydlig: 33 procent av de vuxna som bor i de hyresrättsdominerade områdena i Gottsunda/Valsätra tillhör låginkomsthushåll, vilket kan jämföras med 15 procent i hela Uppsala tätort. 32 procent har eftergymnasial utbildning till skillnad från 55 procent i hela Uppsala. Andelen med utländsk bakgrund – som alltså är födda utrikes eller har två utrikesfödda föräldrar – är 67 procent. I hela Uppsala stad är siffran 27 procent.
Snart drar lunchruschen igång inne på Kens, men ännu en stund hinner Huseyin Tas prata med oss där vi sitter vid ett av hörnborden.
– Det som många unga i Gottsunda saknar är bra förebilder. Om föräldrarna är arbetslösa och grannarna arbetslösa ... ja, då blir det lätt så att den där äldre kriminelle killen blir en förebild.
Men det är ju inte så att Gottsunda bara består av en massa människor som misslyckats, lägger han snabbt till.
– Det finns många personer som klarar sig jättebra. Men de syns ju inte, de går mellan hemmet och jobbet.
Eller flyttar härifrån. Som Huseyin Tas, som numera bor i en villa i Bärby hage. Han vill ge sina barn bättre förutsättningar, förklarar han.
Även om han själv inte bor kvar har han sin mamma och vänner här, och efter en period med bilbränder och stenkastning i somras kände Huseyin Tas att han var tvungen att göra något. Så han bjöd in blåljuspersonal och ungdomar på gratis pizza på sin restaurang för att lugna ner stämningen och försöka få till en dialog mellan dem.
Något som han upplever skiljer dagens situation från hans egna tonår på 1990-talet är just frånvaron av poliser som lär känna ungdomarna. Då fanns här särskilda ungdomspoliser, med uppdrag att skapa bra relationer med ungdomarna.
– Det var Jocke-polisen och Björn-polisen. Vi respekterade dem, hade inte de funnits här hade jag nog hittat på fler dumheter. I dag kommer polisen mest bara hit när det händer något, och det är aldrig samma poliser.
Samtidigt är det inte polisens uppgift att ta hand om allt, säger Huseyin Tas. Det vilar ett stort ansvar på andra delar av samhället. Alla kan göra fel, resonerar han – det viktigaste är att det inte blir en vana utan att samhället tidigt ser varningstecknen och sätter stopp.
– Skolan tror jag mycket på. Lärarna kan se vem som ligger i farozonen. Då måste de ta kontakt med socialsekreterare eller kurator.
Så vad räddade honom? Han ler: boxningen. Självaste Lillen Eklund drog igång träning för ungdomar och Huseyin fann ett sätt att få utlopp för all ”dålig energi”, som han själv uttrycker det.
– Boxningen gav mig en uppfostran.