Henrik Westberg, hunden Ebbe och sonen Noah Westberg Sjödin på promenad i bostadsområdet. Skulle det blir kris eller krig i Sverige hade de tagit skydd i stugan där de har egen brunn.
41 171 hundar fanns registrerade i Uppsala län 2023. En av dem är den fyraåriga hunden Ebbe. Att han inte får följa med till ett skyddsrum vid kris eller krig oroar inte hussen Henrik Westberg – han har en annan plan.
– Vi skulle hoppa in i bilen och köra ut till vårt landställe utanför Björklinge. Där har vi egen brunn och alltihopa. Stugan blir som vårt skyddsrum, säger han.
Den 18 november fick familjen Westberg Sjödin hem broschyren "Om krisen och kriget kommer" från MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I det nya gula häftet finns en hel sida som tillägnas de som har djur hemma.
Där står det bland annat att djurägare bör ha mat och vatten åt sina djur för minst en vecka, precis som till människorna i hushållet. Själv har Henrik Westberg inte bläddrat fram till listan än, men han kan ändå checka av alla punkter, utom en.
Kanske är det djuren som ligger längs fram i förberedelserna?Exempelvis ransonerar hunden Ebbe sin mat om han lämnas hemma en stund själv.
Utan att egentligen ha tänkt på att det ska finnas mat för sju dagar hemma åt fyra åriga hunden Ebbe, har Henrik Westberg en säck foder som räcker bra länge hemma.
– Vi har ju enormt mycket hundmat hemma. Men vattnet, det skulle ju vara det faktiskt. Vi har inga dunkar alls, säger han.
Likt många andra djurägare beskriver Henrik Westberg Ebbe som en extra familjemedlem. Ebbe skulle därför aldrig lämnas åt sitt öde. Med det sagt finns ändå en viss tillit i att Ebbe nog skulle klara sig hyfsat bra om den vanliga levnadsstandarden skulle försämras.
– Om han är hemma ensam ett tag märker vi att han inte äter sin mat, utan sparar den tills vi kommer hem så han vet att det finns chans att få mer. Det var något vi reagerade på och när vi kollade upp det förstod vi att ransonerandet var en sorts inre krisberedskap.
Ute vid stugan har familjen en egen brunn, så om de kan ta sig dit tillsammans med den stora fodersäcken lär det inte gå någon nöd på Ebbe.
Ridskolechefen Gabriella Pernler känner sig trygg på stallet. Utöver foder och medicinlager och en flexibel personalgrupp är hon glad över ridskolans 850 medlemmar som värnar om djuren. "Jag tvivlar inte en sekund på att några av de kommer att vilja ställa upp för hästarna." säger hon.
Alla djur hoppar dock inte lika smidigt in i bakluckan som Ebbe. På Uppsala Ponnyklubb bor drygt 50 hästar. En solig decemberdag travar de in i stallet över den isiga stallplanen.
– Jag känner mig trygg. Spontant tänker jag att vi som har många djur är vana att lösa problem och tänka om, säger ridskolechefen Gabriella Pernler.
Men det gäller att ha bra framförhållning menar hon – vilket kräver en uppdaterad omvärldsanalys. De har alltid ett stort lager av foder, vilket var tursamt under torkan 2018, då det blev brist på hö i hela Sverige. Under pandemin var de även glada över stallets sårvårds-lager, eftersom det var fyllt av handsprit. Utanför stallet har de också en plan B för vattenförsörjning: Brunn och elverk.
– Vattnet är det stora orosmomentet. En häst dricker ju 30–60 liter om dagen.
Corona blev en tankeställare menar ridskolechefen Gabriella Pernler. Den visade att människor kan ställa om, men i det arbetet är det viktigt att inte förlora sig i oroliga tankar, säger hon, utan behålla en positiv anda.
I samband med invasionen i Ukraina var det många djurägare som vände sig till Organisationen Blå Stjärnan som hjälper till med kunskap om hur djur ska bli omhändertagna i kris eller krigstider. Både MSB och Jordbruksverket hänvisar frågor till Blå Stjärnan, men på senaste tiden har de inte varit många.
– Kanske tog många djurägare tag i saker i samband med kriget i Ukraina, eller så har nu broschyren blivit en påminnelse för ägare att djuren faktiskt är deras ansvar, säger agronomen Eva Ladberg som är utbildningskonsulent vid Blå Stjärnan.
Eva Ladberg är agronom och jobbar som utbildningskonsulent på organisationen Blå Stjärnan. Hon upplever att det är bra att man inte oroar sig över en kris eller ett krig, men att djurägare ändå bör fundera över sitt ansvar och tänka över vardagen och rutiner nu när man faktiskt hinner det.
Hon menar att beredskapen förstås skiljer sig åt beroende på vilka djur och hur många man har, men att en sak kan bli aktuellt för dem alla:
– Det låter ju tyvärr lite krasst, men kunskapen om hur man avlivar ett djur är väldigt central. Det råder redan veterinärbrist så i ett stall bör minst en person kunna det, alternativt att man har en granne eller liknande som kan komma över om det behövs.
Eva Ladberg betonar att man ska ha respekt för hur mycket djur betyder för människor. De påverkar oss psykiskt och kan därför skapa en trygghetskänsla i kris. Samtidigt är det djurägarnas ansvar att se till så att ett lidande får ett slut.
– Generellt upplever jag att vi blivit väldigt bekväma som djurägare vilket tyvärr gör att vi har mindre kunskap själva om hur djur mår. När vi exempelvis låter någon annan klippa klor eller päls, då missar vi chansen att undersöka vårt djur. Det leder till att man inte alltid ser om ens djur mår bra, eller lider.
På Uppsala ponnyklubb finns en brunn att ta i bruk om det skulle behövas. De har även en vattentank och en traktor om det skulle bli aktuellt att hämta vatten åt hästarna.
På länsstyrelsen Uppsala har man en hel enhet som arbetar med krisberedskap. Den har dock inget specifikt fokus på djur.
– Vi måste fundera på vilken roll vi ska ta. Det märks ju att de här frågorna blir mer och mer aktuella hela tiden. Och det är ju kanske lite oroväckande att en myndighet inte har en plan i dagsläget, säger Emelie Endrésen, enhetschef på Länsstyrelsen Uppsalas veterinärenhet.
Enligt henne är arbetet med djurens krisberedskap i Uppsala troligtvis igång efter årsskiftet.