Under våren och sommaren har UNT granskat en rad hem för vård eller boende (hvb) runt om Uppland. I går, tisdag, berättade flera personer om deras erfarenheter från hemmen Järlebo, Huddunge och Tillit. Samtliga beskrev bland annat hur de inte fått den behandling som utlovats samt att det råder låg personaltäthet på vårdboendena. Vittnesmål som upprör Caroline Franzén vid Tillit 2002 AB, ägare till Tillit hvb.
– Det här är helt befängt och helt taget ur luften. Vi har inget ensamarbete och personalen som jobbar här har lägst behandlingsassistentutbildning. De personer som inte håller måttet får inte stanna kvar hos oss och vi har utarbetade behandlingsprogram som vi följer, säger hon.
Företaget Frösunda som äger Järlebo och Huddunge, samt andra kritiserade vårdboenden som UNT har rapporterat om, har tidigare slagit ifrån sig den kritik som framförts. Reaktionerna på tisdagens artikel är annorlunda.
– För oss är det alltid ett misslyckande när en ungdom eller anhörig inte upplever att de fått det stöd eller den hjälp de har förväntat sig. Vår ambition är att alla som är hos oss ska få utlovat stöd. Anhöriga har rätt att känna sig trygga med den placering som ungdomen har. De här personerna upplever uppenbarligen inte det och det beklagar vi, säger Christine Rosencrantz, kvalitetschef vid Frösunda.
Företaget köpte bland annat Huddunge och Järlebo hvb 2011 och säger att de sedan dess har arbetat med att integrera hemmen i koncernen, men att det arbetet har dragit ut på tiden och att de har sett en rad områden som måste förbättras.
– På de enheter som varit mest problematiska har vi valt att ta ”omtag”, det vill säga vi har stängt ner verksamheterna för att kunna starta om dem från början igen. Så är exempelvis fallet med Huddunge som stängdes maj 2013, säger Christine Rosencrantz.
Enligt henne har Frösunda genomfört ytterligare tillsyner på samtliga enheter inom hela affärsområdet under april och maj för att säkerställa kvalitén.
– Den har varit gedigen och omfattat bland annat hur skolgång och fritidsaktiviteter fungerar för ungdomarna och att det finns en kompetensutvecklingsplan för personalen. Resultatet av tillsynerna sammanställs just nu med förslag på åtgärder på enhetsnivå samt på hela affärsområdet.
Anders A Aronsson (FP), ordförande i socialnämnden för barn och unga i Uppsala kommun, skrev i början av maj en debattartikel i UNT där han krävde att kraven på hvb ska skärpas. En åsikt som har stärkts efter UNT:s artikelserie. För att komma till rätta med problemen säger Anders A Aronsson att kommunen är på gång med en rad konkreta åtgärder.
– Dels har vi inrättat en tjänst där en erfaren enhetschef inom individ och familjeomsorg ska jobba just med kvalitetskontroll och uppföljning av hvb. Den personen börjar efter sommaren, säger han.
En annan åtgärd som väntar rör själva avtalen.
– I dag betalar vi paketpris till institutionerna, i höst kommer en grupp att titta på hur man kan dela upp betalningen så att företagen får betalt för behandlingsdelen först efter att vi har sett dokumentation på att de gjort det de ska. Vi betalar miljontals med kronor varje år till de här institutionerna, det är självklart att vi då vi ska få det vi betalar för.
Tänker ni kräva tillbaka skattepengar från de hvb som inte har skött sig?
– Det är en fråga som vi har aktualiserat. Vi har bett våra jurister att titta på om vi kan kräva tillbaka pengarna.
Vad tänker ni göra föra de ungdomar och familjer som inte har fått den behandling de har blivit lovade?
– Är det så att man inte får den vård man ska ha, då måste man få den på ett annat ställe och då gör vi en omplacering.
Kan ni inte göra mer, de här människorna känner sig väldigt svikna?
– Den rutin vi har är att göra en omplacering så att de får den vård de har rätt till.