Regionen kan följa smittan ner på varje enskilt postnummer. Utom i vissa stadsdelar där för få testar sig, vilket försvårar bekämpningen av pandemin.
– Risken är att smittan hinner bli så omfattande att personer som inte klarar av den blir sjuka, hamnar på sjukhus och till och med dör i de här områdena, säger Mats Martinell.
Han är medicinskt ansvarig för provtagningsenheten i Uppsala och leder Region Uppsalas forskningsprojekt Crush-covid. Forskarlaget har sammanställt två kartor – en över antalet testade och en annan över antalet bekräftat smittade med covid-19. I kartorna kan utvecklingen följas i realtid – postkod för postkod.
– Vi har kommit fram till att det finns en ojämn provtagning i staden och i länet, säger Mats Martinell.
Den ena av de två kartorna som forskarlaget sammanställt markerar stadsdelarna med olika nyanser av grönt. Den gröna nyansen är mörkare i de stadsdelar där fler har testat sig för covid, och ljusare där inte lika många testat sig. Den andra kartan fyller i stadsdelarna med olika nyanser av rött. På de adresser där en stor andel av de boende bekräftats med covid-19 färgläggs området med mörkare rött. Stadsdelar med färre andel smittade får en ljusare nyans av rött. Men på de båda kartorna har Mats Martinell identifierat områden i Uppsala där Regionens smittspårning står handfallen.
– De blir vita fläckar på våra kartor. Om ingen kommer och testar sig så vet vi inte vilka som kan ha smittan och då sprider de smittan vidare. Det gör det svårare för oss och dessutom gör det att de som bor där har en mycket större risk att drabbas än de som inte bor där, säger Mats Martinell.
Stadsdelarna där väldigt få testar sig i Uppsala är områden med lägre utbildningsnivå, mer trångboddhet och låga inkomster. Det handlar exempelvis om Gottsunda, Gränby och Stenhagen.
– I de här områdena bor många som jobbar i serviceyrken, hemtjänst och vård. Det ökar risken att smittan kommer in på de arbetsplatserna. Ofta har de som bor här svårt att jobba hemifrån, säger Mats Martinell.
Ett exempel på en vit fläck på Regionens karta är Sernanders väg i Flogsta. Där bor ganska exakt 2000 personer som är över 16 år. Men där har bara en tiondel så många testat sig för covid-19 som på Stabby Allé eller Norrlandsgatan i Luthagen de senaste två veckorna. Mönstret är tydligt: I stadsdelar med högre inkomster och lägre arbetslöshet är benägenheten att testa sig för covid-19 högre än i invandrartäta och särskilt utsatta områden. Det gör att områden som City, Stabby, Fålhagen blir grönmarkerade på Regionens karta över smittspårning, medan Stenhagen, Gottsunda och Gränby förblir kritvita.
Regionen kan följa smittan ner på varje enskilt postnummer. Utom i vissa stadsdelar där för få testar sig, vilket försvårar bekämpningen av pandemin.
Uppsala har gjort satsningar på att få fler att testa sig. Det är en del av smittspårningsprogrammet. De som testar positivt kan bli intervjuade om vilka de har träffat och hur de dragit på sig smittan.
– Om man testar sig och testar positivt så ska man bli uppringd av en smittspårare, och då kan man informera personer som kan ha blivit smittade och därmed bryta smittkedjan. Men det fungerar bara om fler testar sig, säger Mats Martinell.
Det är inte bara i centrala Uppsala som det är skillnader i hur många som testar sig. Det är tre gånger så många som testat sig i Huddunge i Heby jämfört med Morgongåva exempelvis. Även Morgongåva blir vitt på Regionens smittspårningskarta. Andra vita fläckar är Skutskär och stora delar av Bålsta.
– Det ökar risken att utbrott av covid-19 där inte upptäcks i tid, säger Mats Martinell.
Även på landsbygden finns det stora områden där få testar sig.