Så spreds tuberkulos från Europa över världen

Tidig migration från Europa drev spridningen av en av huvudstammarna av tuberkulosbakterien till resten av världen. Sedan dess har bakterier som är resistenta mot antibiotika uppkommit på flera platser, men utan att spridas globalt.

John Pettersson

John Pettersson

Foto:

Uppsala2018-10-17 20:00

Det framgår av en internationell studie, som publiceras i veckans nummer av den välrenommerade vetenskapstidskriften Science Advances.

– Många tror att nutida migration är en huvudfaktor bakom spridningen av antibiotikaresistens, men det gäller i vart fall inte för denna huvudstam av tuberkulosbakterien. Resistens mot antibiotika hos den har i stället utvecklats parallellt de senaste decennierna på flera olika platser och inte spridits vidare till andra länder, säger mikrobiologen John Pettersson, postdoc vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

Bakterien som orsakar tuberkulos, Mycobacterium tuberkulosis, har hängt med mänskligheten under tusentals år, men hur den spridits över världen är till stor del höljt i dunkel. För att få en bättre bild av detta undersökte forskarna med avancerad genteknik hela arvsmassorna i 1669 prover av den mest spridda huvudstammen av tuberkulosbakterien, den så kallade L4-linjen. Proverna kom från 15 länder i olika delar av världen.

– Utifrån likheter och skillnader i bakteriernas arvsmassor är det möjligt att få en bild av bakteriernas inbördes släktskap, när olika mutationer hos dem uppstått och hur de har spridits över världen, förklarar John Pettersson.

Bilden som kommer fram visar att L4-linjen uppstod som en separat huvudstam av tuberkulosbakterien i Europa för cirka 1 000 år sedan och via migration därifrån började spridas till Sydostasien under 1200-talet, till Afrika i början av 1400-talet och till Nord- och Sydamerika en kort tid efter Columbus ankomst till Västindien 1492.

Mutationer hos bakterien som orsakar antibiotikaresistens uppstod däremot långt senare, vid upprepade tillfällen och oberoende av varandra i flera områden, som ett sätt för bakterien att anpassa sig efter och motstå de behandlingar som använts där.

Att dessa resistenta varianter av L4-linjen inte spridits vidare ser forskarna som ett positivt tecken på att det fortfarande går att på nationell nivå framgångsrikt tackla problemet med resistens mot antibiotika som används för att behandla tuberkulos.

– Samtidigt är det viktigt att också ha koll på global nivå om sådana resistenta bakterier ändå skulle börja spridas. I en tidigare studie visade vi till exempel att en annan delhuvudstam av tuberkulosbakterien, som tillhör den centralasiatiska grenen av L2-linjen, spreds av sovjetiska ockupationstrupper till Afghanistan i början av 1980-talet och därifrån har spridits vidare av afghanska flyktingar till bland annat Norge, där den orsakade ett mindre utbrott för några år sedan, säger John Pettersson.

Fotnot. Hela den vetenskapliga artikeln i Science Advances kan läsas här

Infektionen som dödar flest

Tuberkulos, eller tbc, är en infektionssjukdom som framför allt angriper lungorna, men också kan drabba flera andra organ.

Med cirka 10 miljoner nya fall varje år och 3 500 dödsoffer varje dag är tuberkulos världens mest spridda och dödliga infektionssjukdom. Ytterligare många hundra miljoner människor har bakterien i ett slags vilande form i sina kroppar, men utan att vara sjuka.

För 100 år sedan var tuberkulos en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa, inklusive Sverige.

Förra året upptäcktes 533 fall av tuberkulos i Sverige, de flesta hos personer födda i länder där sjukdomen är mycket vanligare än här. Hos personer födda i Sverige har sjukdomen stadigt sjunkit. En del av dem som insjuknar i dag är äldre som smittades för många årtionden sedan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!