– Att jordbruket uppstod i det man kallar den bördiga halvmånen visste man sedan tidigare. Men det som är nytt är att det var en ganska liten och begränsad grupp från Anatolien som tog jordbruket till Europa för omkring 10 000 år sedan. Det innebär att våra förfäder kommer från den här gruppen i centrala Anatolien, säger Mattias Jakobsson, professor vid Institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.
Forskarstudien är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Ankara och publiceras i tidskriften Current Biology.
Med modern dna-analys kan man följa i vilken grad som folkomflyttningar lett till att sprida bland annat jordbrukstekniker. Utmaningen har varit att hitta tillräckligt mycket dna i de benrester man har tillgång till. Eftersom klimatet i Turkiet är varmt har dna brutits ner.
– Vi måste komma åt väldigt korta dna-fragment, ta till vara allt material och förfina det i en kedja av processer och kopiera upp så många som möjligt. Det är samma teknik som när man tar fram dna från neandertalare, säger Mattias Jakobsson.
En spinoff av forskningen är att man kan se på detaljnivå vilka genetiska varianter som har förändrats genom att man förändrar sitt levnadssätt. En sådan faktor är att vissa genetiska varianter bryter ner stärkelse snabbare, vilket blir mer framträdande när man börjar leva av jordbruk.
Man skulle också kunna tänka sig att laktostolerans är något som selekteras fram i samband med framväxten av jordbruket. Men det har visat sig att den genvarianten har kommit mycket senare, för 1 000 eller max 2 000 år sedan.
– Det har att göra med ytterligare förändringar i levnadssättet som innebär att man troligen gått över till en större mjölkkonsumtion. Man kan bara spekulera i varför det sker, men det man kan konstatera är att jordbrukarna i den tidiga fasen inte konsumerade så mycket mjölk, säger Mattias Jakobsson.
Det är dock fortfarande ett mysterium varför jordbruket under en relativt kort period utvecklades samtidigt på flera olika platser på Jorden, utan att det förekom någon kontakt mellan de olika folkgrupperna. Och här kommer forskningen att fortsätta.
– Det vi får göra då är att välja ett annat centrum för jordbrukets utveckling, kanske Mexiko eller södra Nordamerika, och jämföra genetiska data med lämningar från de människor som levde här före jordbrukets utveckling, säger Mattias Jakobsson.