Professor Amir Rostani visade siffror över den ekonomiska brottslighetens inkomster. Han efterlyste en bredd palett av åtgärder för att komma åt de kriminella.
Distinget är den årliga sammankomsten för näringsliv, forskning, myndigheter och politik i Uppsala län. Från scenen i Saluhallen delade ett 15-tal talare med sig av farhågor och lösningar för ett tryggare och mer attraktivt Uppsala, i år med särskilt fokus på ekonomisk brottslighet.
Amir Rostami, professor i kriminologi, presenterade undersökningar som bland annat visar att en tredjedel av dem som deltar i organiserad brottslighet har eller har haft engagemang i företag, exempelvis genom styrelseuppdrag eller anställningar. Tolv procent av de kriminella har arbetat inom samhällskänsliga yrken hos myndigheter, rättsväsende, banker eller liknande.
– Den organiserade brottsligheten är inbäddad i många olika delar av samhället. Den utgör ett ekosystem med olika undergrupper som samarbetar med varandra, sade Amir Rostami.
Han gav exempel på de astronomiska summor som försvinner ned i kriminellas fickor via ekonomisk brottslighet. Bara försäljningen av illegal tobak beräknas generera 600 miljoner kronor per år. Bedrägerier ger en årlig brottsvinst på 7,5 miljarder kronor, brott mot välfärdssystemen 15 miljarder.
Men inte bara pengarna lockar de kriminella, enligt Amir Rostami. Möjligheten att utöva makt och inflytande i samhället är andra viktiga drivkrafter när brottslingarna tar sig in i det legala näringslivet eller inom myndigheter och politik.
Jale Poljarevius, underrättelsechef vid polisen, slog fast att ekonomiska brottslingar behöver pengar för att driva sin verksamhet och är känsliga för insatser som slår mot deras ekonomi. Många lämnar Sverige för att hålla sig undan rättsväsendet:
– Men det är dyrt att vara efterlyst utomlands. Det ska betalas mutor till domare, åklagare och polischefer, alla ska ha sin del av kakan annars riskerar man att deporteras ur landet, sade han.
En metod för att komma åt dem är därför att slå mot deras egen ekonomi. Jale Poljarevius berättade om den överenskommelse där 16 banker i Sverige nyligen utfäst sig att informera polisen om misstänkt kriminell verksamhet bland deras kunder. Det är ett exempel på hur samverkan, information och kommunikation mellan olika aktörer är ett vapen mot de kriminella, enligt Jale Poljarevius.
Distinget i Uppsala har funnits sedan 1968 och arrangeras av Stockholms handelskammare.