Uppsala planerar för expansion. Och tågstationen i Bergsbrunna är en central del i Uppsalas framtid. I villaområdet en dryg halvkilometer norr om den planerade tågstationen i Bergsbrunna är invånarna dock inte oroliga över planerna.
– Det är viktigt att ta hänsyn till naturen när man bygger ut. Men vi är inte oroliga, vi är för. Det vi har sett av planerna ser bra ut. Jag pendlar till Stockholm så det blir bättre när man kan ta tåget härifrån, säger Jamal Feghhi, som bor i Bergsbrunna.
I många områden har expansionen redan börjat. Och ska visionen i förslaget till översiktsplan förverkligas kommer byggkranar också fortsättningsvis att vara en del av Uppsalasiluetten under lång tid framöver.
En viktig fråga är att från början bestämma var man kan bygga och var man ska låta bli.
– Det handlar om att inte bygga bort möjligheter. Det går snabbt att rulla ut en villamatta. Men då är marken privatiserad och det går inte att ta tillbaka, säger Erik Pelling (S), kommunalråd med ansvar för stadsbyggnadsfrågor.
Oppositionen vill öppna för mer byggande i det man kallar stadens omland, det landsbygdsområde som börjar strax utanför Uppsala stad.
– Det handlar om äganderätten och möjligheten att utveckla sina fastigheter, säger Therez Olsson (M), kommunalråd.
I planarbetet har man tittat på hur ett Uppsala med 340 000 invånare kan se ut år 2050. Det innebär att kommunen är större än vad Malmö är i dag. I princip kan man säga att Uppsala kan växa med nästan ett Norrköping befolkningsmässigt. Och den största expansionen och förtätningen ska ske inom Uppsala tätort i en radie fyra kilometer från resecentrum.
– Det är ett otroligt privilegium att vi kan expandera. Det ger möjligheter att skapa nya kvaliteter för människorna i Uppsala, med ett helt annat utbud, säger Katarina Fehler, projektledare för arbetet med översiktsplanen.
Förslaget som läggs fram fungerar som ett stöd för kommunen i den framtida planeringen, inte något som talar om exakt hur det kommer att bli. Vad som verkligen byggs beror på konjunkturen och om trycket på Uppsalas bostadsmarknad fortsätter att vara högt.
Framtidens Uppsala är enligt förslaget uppbyggt kring fyra större stadscentra, som kommunen kallar för noder. De fyra större centrumområdena är Bergsbrunna/Sävja, Gottsunda/Ultuna, Börjetull/Stabby och Gränby. Tillsammans med centrala staden är det en femkärnig stad där det i varje kärnområde finns både bostäder, arbetsplatser och ett serviceutbud. Varje stadscentrum ska rymma mellan 5 000 och 10 000 arbetsplatser. Från dessa centrumområden går det tät och snabb kollektivtrafik både in mot centrala staden och i en ring mellan kärnpunkterna.
Två nya tågstationer har byggts till 2050. Först i tur och överst på önskelistan är stationen i Bergsbrunna, en knapp kilometer söder om dagens järnvägsövergång. Och här finns kanske det område där de största förändringarna kan ske när stora obebyggda områden ska förvandlas till sprudlande stad.
För att tågstoppet i Bergsbrunna ska bli verklighet krävs stora investeringar i järnvägen. Minimikravet är ett extra dubbelspår mellan Bergsbrunna och Uppsala central, bara det en miljardinvestering. Men helst vill Uppsalapolitikerna ha fyrspår hela vägen till Stockholm.
Det regionala lobbyarbetet är intensivt för att få in fyrspårsinvesteringen i nästa nationella investeringsplan för järnvägen som ska fastställas 2018.
När stationen i Bergsbrunna väl är på plats öppnar det för att bygga minst 10 000 bostäder i Bergsbrunna/Sävja-området. Dessutom vill man bygga en länk från Gottsunda via Ultuna som ansluter till stationen i Bergsbrunna. Här skissar kommunen på en snabb och turtät förbindelse med lätt spårtrafik.
– Uppsala central blir en flaskhals. Och en lätt spårförbindelse till Bergsbrunna blir förmodligen billigare än de investeringar man annars måste göra vid Resecentrum, säger Göran Carlén, på stadsbyggnadsförvaltningen.
Det här är dock en fråga som kommer att vara politiskt känslig när planerna ska realiseras. I planen sägs att den bro över Fyrisån man planerar vid Ultuna, i höjd med idrottsplanen vid ån, enbart ska vara för kollektivtrafik, gång och cykel. Om den byggs för busstrafik blir det enklare att också tillåta biltrafik över bron. Och en ny bilbro här, mitt i det man vill göra till naturreservatet Årike Fyris, är en minst sagt kontroversiell fråga.
Men Erik Pelling tillbakavisar den möjligheten.
– Vi har varit väldigt tydliga med att bron genom Årike Fyris måste vara för lätt spårtrafik, som spårtaxi. Det ska vara en lätt brokonstruktion. En bro för tyngre trafik är inte förenligt med planerna på ett naturreservat och världsarv i Årike Fyris. Det man bygger här får inte inkräkta på den känsliga miljön, säger Erik Pelling.
Om framtidens kollektivtrafik i Uppsala ska gå på spår eller på väg är inte avgjort än. Och ska spårvägstankarna realiseras kräver det att staten är med och bidrar till finansieringen.
Den utredning som nu görs handlar främst om hur södra staden kan försörjas med kapacitetsstark kollektivtrafik.
Johan Wadman, trafikdirektör på UL säger att man i första hand vill ha en gen och rak förbindelse över Fyrisån som kan trafikeras med kollektivtrafik.
– Vi har noterat att kommunen har pekat på en mer innovativ lösning vid Ultuna. Vi kan önska en sak, men sen kan det bli något annat. Och vi får anpassa oss efter vad som är möjligt att göra i åriket. Och går det inte att köra kollektivtrafik över bron får den gå omvägen över Flottsundsbron. Då blir det busstrafik, säger Johan Wadman.
Oppositionen gör redan nu klart för att man vill att bron vid Ultuna ska byggas också för biltrafik.
– Om det tillkommer ytterligare 25 000 bostäder är det väldigt många människor som bosätter sig i södra staden, och de måste kunna ta sig fram. Vi vill möjliggöra även för biltrafik längs Ultunalänken. Sen ska det utredas exakt var den ska gå, säger Therez Olsson.
Trafikfrågorna är något som visar de politiska skiljelinjerna tydligt. Båda blocken säger att de prioriterar kollektivtrafiken. Men oppositionen vill ge mer utrymme åt bilarna.
– Vi är helt överens om att göra kollektivtrafiken attraktiv. Men vi vill inte stänga dörren för bilen. Det måste finnas en möjlighet för människor att göra sitt livspussel, säger Therez Olsson.
För de röd-gröna handlar det om prioriteringar.
– Om vi ska få plats kan inte bilresandet och befolkningen öka i samma takt. Det handlar om utrymmet och det spelar ingen roll vad bilarna drivs med. Och då måste vi prioritera mellan de olika färdsätten, säger Erik Pelling.
Också vid Börjetull planerar man för en tågstation. Tanken är att den ska ligga längs Dalabanan, strax väster om det som nu byggts vid gamla Cementgjuteriet i Stabby. Den här stationen ligger längre fram i tiden, och längre ner på prioriteringslistan än stationen i Bergsbrunna. Ska den bli verklighet behövs också här stora investeringar i järnvägsspåren. Dessutom ska det finnas någon aktör som vill köra och stanna tågen. Och det är inte lika självklart som vid Bergsbrunna. För att planerna ska bli verklighet krävs förmodligen att Aroslänken realiseras. Det är en järnväg som är tänkt att förbinda Västerås och Enköping med Arlanda, via Uppsala. Den skulle i så fall gå längs stora delar av den gamla banvallen mellan Uppsala och Enköping och ansluta till Dalabanan norr om Stenhagen. Eventuellt kan det också byggas en station i närheten av Ramstalund.
Ett bekymmer som bromsar bostadsbyggande kring Börjetull är dock att området norr om järnvägen vid den planerade tågstationen påverkas av bullret från militärflyget vid Ärna. Men i utredningsområdet för stadscentrat vid Börjetull ingår också Flogsta och Stabbyfältet där man planerar för en kraftig utbyggnad.
Ett område som pekas ut som utredningsområde är åkrarna söder om Gnistarondellen, vid Uppsalas södra infart. Men tanken är inte att här ska byggas bostäder utan att området kan användas för stadsodling eller idrottsplaner.
Skulle det vara en möjlig plats för golfbanan som inte blir av vid Stabby?
– Det är privat mark. Kan golfklubben sluta ett avtal med markägarna där går det naturligtvis bra. Det vi har sagt är att vi inte ska subventionera golfbanan genom att upplåta kommunal mark, säger Erik Pelling.
Expansionen av Uppsala kräver stora investeringar i både infrastruktur och skolor och omsorg. Ett sätt att lösa finansieringen är att ta tillbaka en del pengar vid exploateringen när man byggt infrastruktur som spårvagnar eller tågstationer.
– Det är rimligt att de som gör vinster när kommunen bygger ny infrastruktur är med och betalar investeringarna, säger Erik Pelling.
Några som kan tänkas få en värdeökning på sitt hus när stationen i Bergsbrunna finns på plats är Maryam Poorafshar och Jamal Feghhi. Men för dem är det inte den viktigaste frågan.
– Vi tycker det är roligt när det blir lite folkliv, säger Maryam Poorafshar.