Just nu byggs nordöstra delen av Rosendal, det bostadsområde i Uppsala som ligger allra lägst fram när det gäller ekologiska satsningar.
Ett exempel är de växtbäddar som inom kort ska anläggas på några av gatorna i Rosendal. Flera av växtbäddarna kommer att bestå av grönska på en yta av cirka 30 kvadratmeter, det vill säga ungefär samma storlek som ett ordinärt vardagsrum.
Tanken är att regnvattnet ska rinna ner i växtbäddarna där det renas från partiklar och kemikalier. Trädernas rötter i växtbäddarna tar upp vattnet och genom att avrinningen fördröjs kan översvämningar motverkas.
En annan fördel är att grönskan har en avkylande effekt och lindrar hettan under värmeböljor.
Till saken hör att kommunen var tvungen att hitta en lösning för hur regnvattnet i Rosendal skulle tas om hand.
Regnvattnet för med sig metaller, partiklar och näringsämnen när det rinner ner från hustak och gator. Att leda ut det orenade vattnet i den redan starkt förorenade Fyrisån var otänkbart eftersom länsstyrelsen skulle sagt nej.
– Växtbäddar är ett jättebra sätt att lösa problemet, säger Gunilla Lindgren vid länsstyrelsen. I bäddarna filtreras metaller och andra skadliga ämnen bort och rent vatten lämnar bostadsområdet.
Runt om i Uppsala, bland annat i nya bostadsområden som Östra Salabacke och Ulleråker, planeras flera typer av anläggningar med ekologiska inslag. Det kan handla om till exempel dammar, gröna tak, växtväggar eller biotoper för insekter.
Det kallas för ekosystemtjänster, en beteckning på sådant från naturen som bidrar till människors välfärd och livskvalitet. Begrepp har blivit hett på senare tid, enligt Anki Weibull vid Naturvårdsverket.
– Sedan ungefär fem år tillbaka har ekosystemtjänsterna fått ett allt större utrymme när kommunerna planerar nya bostadsområden.
– Det har blivit vanligare att man fastställer ett värde på naturen, till exempel värdet av att förhindra kostsamma översvämningar genom anläggning av våtmarker. På så sätt är det lättare att få in även de mjuka, gröna värdena i planeringen, säger Anki Weibull.
Även inne i centrala Uppsala finns en del nytillkomna exempel på ekosystemtjänster.
I Påvel Snickares gränd monterade Vasakronan i maj 2017 en växtvägg som blommar cirka nio månader om året.
– Så här i början får växterna tillsatt näring i det regnvatten som droppar ner genom en slang. Allt vatten samlas sedan upp och cirkulerar i ett slutet kretslopp men med tiden avtar behovet av tillsatt näring, berättar Sofia Eskilsdotter, landskapsarkitekt vid SLU som varit med och utformat växtväggen.
Hon lyfter fram stora träd som en av de viktigaste ekosystemtjänsterna. Vid Resecentrum i Uppsala har hon deltagit i skapandet av så kallade skelettjordar, ett slags stenfyllda markområden under jord som ger plats för rötterna hos de hundratals träd som planterats kring stationsområdet.
– Tack vare skelettjordarna kan träd växa sig stora, även om de står vid hårdgjorda ytor som asfalt, säger Sofia Eskilsdotter.
Vilken nytta har då ekosystemtjänster? Är det inte mest bara pynt utan märkbar påverkan på de stora ekosystemen?
– Det handlar om många bäckar små där till exempel varje växt bidrar med ett tillskott av syre. Och man ska inte underskatta trivseleffekten i stadsmiljö, säger Erik Pelling (S), kommunalråd i Uppsala.
– Många säger att vi förstör grönytor när vi bygger. Men Uppsala behöver fler bostäder och kan vi öka de gröna inslagen i samband med nybyggnationer är det väldigt positivt.