Så ska Uppsala bli en handelsstad
Uppsala ska profileras som handelsstad. Just nu finns aktuella planer för ytterligare 71 650 kvadratmeter uthyrningsbar yta. Det motsvarar mer än två gånger Gränby centrums nuvarande storlek.
Det är helt i linje med kommunens ambition där målet är att handeln ska expandera kraftigt.
Bakgrunden är siffror från Handelns utredningsinstitut, HUI, som visar att Uppsala har ett lägre försäljningsindex, det vill säga ett mått på handelns storlek i förhållande till folkmängden, än jämförbara kommuner. Det ledde till att kommunen 2006 antog en handlingsplan för utvecklingen av handeln i Uppsala kommun. Men det finns flera faktorer som gör det svårt att profilera Uppsala som handelsstad.
- Uppsala har ett mycket begränsat geografiskt läge som gör att det är svårt att hämta hem så mycket köpkraft utifrån, säger Fredrik Kolterjahn på HUI.
Uppsala ligger inklämt mellan starka handelscentrum i Gävle, Västerås och Stockholm. Pendlingen mot Stockholm gör också att många Uppsalabor passar på att handla där.
- Men jag håller inte med om att Uppsala har dålig handel i dag. Dagens handelsindex visar att Uppsala redan i dag har en större handeln än sin folkmängd. Och när man pratar med detaljhandelsföretag om tillväxtregioner brukar de nämna att Stockholm, Uppsala och Malmö är intressanta att investera i. Det nya Ikeavaruhuset kommer säkert att göra att handelsindex för Uppsala stiger något, men att nå samma index som för Västerås och Gävle kommer att vara svårt, säger Fredrik Kolterjahn.
Incitamenten för Gävlebor och Västeråsare att åka till Uppsala att handla är helt enkelt inte tillräckligt starka: de har allt de behöver på hemmaplan samtidigt som Gävle och Västerås i princip inte har någon konkurrens norrut och västerut.
Eva Sterte, näringslivschef på kommunen, säger att kommunens handlingsplan tillkommit eftersom kommunen känt ett tryck från handlare som velat etablera sig. Politiskt har det dock funnits en oro för att allt för stora satsningar på externhandel ska utarma city.
- Det har alltid funnits en efterfrågan på så kallade a-lägen i city, vilket i princip har varit gågatan. Och genom bland annat projekt Dragarbrunn försöker vi utvidga det attraktiva området i city, säger Eva Sterte.
Hittills har attraktionskraften för cityhandeln varit god. De senaste siffrorna över omsättningen under 2008 visar att cityhandeln ökat med 7,4 procent jämfört med året innan.
Tittar man på de totala siffrorna ser man att sällanköpshandeln, det vill säga i princip allt som inte är dagligvaror, i city omsätter ungefär tre gånger så mycket som samma sektor i Gränby centrum där Coop Forum och Ica Kvantum står för en ansenlig del av den totala handeln.
- Den generella regeln är att cityhandeln och externhandeln kompletterar varandra. Man riktar sig mot samma kunder men erbjuder olika typer av saker. Det gäller att möta konkurrens inte mota konkurrens, säger Fredrik Kolterjahn.
Strukturen på Uppsala är också annorlunda än i de städer där man kunnat se att stora köpcentra utanför staden har slagit ut cityhandeln. Uppsala är en av de städer i Sverige där biltätheten är lägst. Enligt kommunens senaste statistik saknar 54 procent av hushållen i Uppsala kommun bil. Många av kunderna förlitar sig helt enkelt på andra transportmedel än bilen. Men medvetenheten om detta är inte alltid så stor hos aktörerna.
- Så har jag inte ens tänkt. Vi får bara höra om bristen på parkeringar. Men det är ju jättepositivt för cityhandeln, säger Lisa Thörn på Vi i Stan AB, cityhandlarnas marknadsföringsbolag.
Denna faktor kan dock komma att ändras. Tendensen i livsmedelshandeln är en koncentration mot större stormarknader och lågprisbutiker. Och om många upplever att de inte klarar att sköta matinköpen i vardagen utan bil kan siffrorna över bilinnehav i Uppsala förändras, vilket inte bara påverkar kommunens miljömål utan även cityhandelns förutsättningar. Kommunen har i sin handelsplan en ambition att underlätta för livsmedelsbutiker att etablera sig i nya bostadsområden. Men hittills har det inte givit så stort resultat.
- Men ingen kan trolla och det går inte att få folk att bedriva business där det inte är lönsamt, säger näringslivschef Eva Sterte.
Men frågan är då om Uppsala verkligen kan bära all ny handelsyta som planeras. Lidl har till exempel redan tvingats lägga ner sin butik i Stenhagen. Och många har reagerat på att de nya galleriorna Dragarbrunn och Draget ofta ser tomma ut, även om fastighetsägaren Aspholmen kategoriskt förnekar att det har gått dåligt för handeln där.
- Det tar ett par år att etablera en ny handelsplats. Och utvecklingen har varit mycket bra i både Galleria Dragarbrunn och Draget, säger Björn Johansson, fastighetschef på Aspholmen.
Kommunen vill heller inte ta ansvar för om handelsstrategin innehåller för storvulna planer.
- Jag räknar med att de har gjort sina handelsanalyser innan de etablerar sig. Det är ju inte så att vi på kommunen suttit och jagat handlare utan tvärtom handeln som legat på och vill bygga, säger Eva Sterte.
Fredrik Kolterjahn på HUI säger att det inte finns något generellt som säger att utbyggnaden inte är uthållig.
- Gör man sin hemläxa och tror på sin idé och sitt koncept så finns inget som säger att det inte fungerar. Men ju fler handelsplatser som byggs desto större blir konkurrensen, säger han
Samtidigt är köpkraften just nu större än på väldigt länge.
- Ekonomin är för tillfället räntedopad. För varje procentenhet som räntan ökar försvinner grovt räknat 17 miljarder i köpkraft. Och det kan bli en tuff situation framöver om räntan sticker i väg, säger Fredrik Koljterjahn.
Så jobbar vi med nyheter