Landstinget i Uppsala län har haft svårt behålla nya sjuksköterskor de senaste åren, och sjukfrånvaron i gruppen har varit hög. Det är problem som finns också i andra landsting, och olika försök har gjorts att förbättra deras arbetssituation.
KUÅ kombinerar teori och praktiska övningar under 20 procent av arbetstiden för sjuksköterskorna, och året ska ge dem tid att fördjupa kunskaperna från grundutbildningen, öva praktiska moment utan stress och diskutera sina erfarenheter med andra i samma situation som de själva.
– Utbyte av erfarenheter med nyexaminerade sjuksköterskor på olika avdelningar över hela Akademiska och också lasarettet i Enköping har visat sig vara en av de mest uppskattade delarna i kursen, säger Marie Tollefsen Markström, chef för Kliniskt träningscentrum på Akademiska sjukhuset, och eldsjäl i uppbyggnaden av utvecklingsåret.
Problemen med att behålla nyutbildade sjuksköterskor är likartade i hela Sverige, och olika sätt att lösa detta har provats.
– Andra projekt och forskning har visat att det finns behov av att ge nyutbildade sköterskor en yrkesintroduktion som komplement till introduktionen de får på den egna avdelningen. De har en god grundutbildning, men behöver fördjupade kunskaper och stöd i det ofta stressiga dagliga arbetet på slutenvårdsavdelningar och specialkliniker, säger Marie Tollefsen Markström.
Klartecken för projektet kliniskt utvecklingsår gavs i budgeten för 2015. Under våren arbetade en styrgrupp fram kursplaner och anlitade föreläsare, instruktörer för de praktiska moment som ingår i kursen och fyra handledare som fungerar som mentorer för varsin grupp deltagare.
Handledarna är sjuksköterskor som valts ut inte bara för att de har stor erfarenhet, utan också för deras förmåga skapa trygghet och entusiasmera. Helene Karlsson är en av handledarna:
– KUÅ ger deltagarna möjlighet att ventilera svåra saker och dela erfarenheter med andra , men också reflektera över situationer man kan hamna i när man kommer ny och ska jobba i lag tillsammans med äldre kolleger. Föreläsare och instruktörer ger också yrkestips, sånt som kommer med erfarenhet. Det bästa med KUÅ är att de får träffa, diskutera och träna med andra i samma situation under trygga förhållanden.
Hösten 2015 började 82 nyexaminerade sjuksköterskor på KUÅ. De är anställda på olika avdelningar och kliniker, och har sin grundutbildning från olika universitet och högskolor. Nanna Ludidi fick anställning på infektionsmottagningen på Akademiska efter att tagit sin examen vid Blekinge tekniska högskola.
– Det är bra att få se moment som utförs på andra avdelningar, det gör att man får en helhetssyn på sjukhuset samtidigt som man får fördjupade kunskaper. Träningsmöjligheterna är också bättre med mera avancerad utrustning här än vi hade tillgång till i Blekinge, säger Nanna Ludidi, och tillägger:
– Att politikerna satsar på ett yrkesintroduktionsår visar att de tycker att vi är viktiga.
För Vivianne Macdisi (S), ordförande i den nya sjukhusstyrelsen, är KUÅ mer än ett politiskt projekt:
– Det är en länge efterfrågad investering i personal. Kan vi minska personalomsättning och antalet sjukskrivningsdagar så är det bra för både personalen, patienterna och ekonomin. Ett politiskt initiativ och beslut behövdes för att projektet skulle kunna starta, men det är personalen och eldsjälen Marie Tollefsen Markström som gjort KUÅ till en framgång.
Kliniskt utvecklingsår, KUÅ, har väckt uppmärksamhet över hela landet, och en forskargrupp vid Karolinska Institutet kommer att göra en extern utvärdering av projektet.