I budgeten för 2021 avsatte mittenstyret i Uppsala 1,5 miljoner för att bryta kriminellt beteende i mellanstadiet. Från vänster i bild Asal Gohari (S), Erik Pelling (S) och Linda Eskilsson (MP).
– Risken för att hamna i kriminalitet och missbruk går ner i åldrarna. Vi behöver fånga upp de här ungdomarna tidigt, säger ungdomsjourens fältsekreterare Beatrice Johansson.
De senaste åren har både ungdomsbrotten och antalet unga som polisen anser är i riskzonen för att hamna i kriminalitet ökat i Uppsala. Vid upprepade tillfällen har röster höjts om behovet av tidigare insatser. När Uppsala kommun nu gör en ny satsning på att förebygga ungdomskriminalitet är det med fokus på mellanstadieelever i Sävja, barn så unga som tio-elva år gamla, och deras situation i skolan, hemma och på fritiden.
LÄS MER: Forskare: "Allt färre ungdomar begår brott.
LÄS MER: Trend av skötsamhet bland unga i Sverige
Projektet sträcker sig över två års tid och är ett samarbete mellan socialnämnden och kulturnämnden i Uppsala. På politisk nivå fattades beslut i förra veckan. Sammanlagt avsätts närmare tre miljoner kronor till projektet, för att hitta arbetssätt som längre fram även kan komma att tillämpas i andra stadsdelar.
Asal Gohari (S) är ordförande för socialnämnden.
– Tanken är att vi nu ska identifiera de ungdomar som har ett normbrytande beteende, och stoppa det innan det blir en långtgående kriminalitet. Det kan exempelvis vara att man inte är i skolan eller att man inte dyker upp till sina fritidsaktiviteter, och i stället riskerar att sugas upp i andra sammanhang, säger hon.
Just de barnen är viktiga att nå tidigt och exempelvis locka tillbaka in i aktiviteter, menar kulturnämndens ordförande Linda Eskilsson (MP).
– Om man inte har någon organiserad fritid finns en större risk att hamna i fel kretsar. Vi vet att vi behöver satsa på mer aktiviteter direkt efter skoldagen, eftersom en del barn inte kan eller får gå hemifrån när de väl kommit hem, säger hon.
Att pilotprojektet görs just i Sävja beror på flera saker. Stadsdelen är en av Uppsalas socioekonomiskt svagare och ett av de områden där kommunen sett behov av att jobba med trygghetssatsningar. Samtidigt är stadsdelen geografiskt avgränsad, vilket underlättar samarbetat mellan de aktörer som kommer att vara inblandade i projektet, det vill säga socialtjänst, kultur- och fritidsförvaltningen och skolan.
Även om arbetet ännu är i sin linda har ungdomsjouren i Uppsala, som fått en del av uppdraget, börjat identifiera vad som behöver göras. Hilde Wiberg, chef för ungdomsjouren i Uppsala, har jobbat med frågan i många år. Hon ger exempel på faktorer som ökar respektive minskar risken för att unga personer hamnar snett.
– Ibland ser vi barn i årskurs fyra och fem som hänger vid idrottsplatsen eller utanför ICA sent på kvällen, tillsammans med äldre ungdomar som befinner sig i riskzonen för droger och kriminalitet. Det är ett typexempel på en riskfaktor, säger hon och fortsätter:
– En skyddsfaktor kan i stället vara att vårdnadshavare i de här årskurserna kommer överens om vilka utetider som gäller, eller skapar telefonlistor för att lätt kunna ta kontakt med varandra.
Hilde Wiberg och Beatrice Johansson från Uppsala ungdomsjour. De menar att det är viktigt att börja prata om så kallat normbrytande beteende i ung ålder, för att förebygga kriminalitet.
Just kontakten med föräldrar kommer att vara en viktig del både i att identifiera vad som behöver göras för att skapa trygghet i Sävja som område, och för det enskilda barnet.
– Målet är att nå ut till alla familjer i Sävja som har barn i årskurs fyra och fem, så att de familjer som behöver får rätt stöd. På sikt vill vi vända det till att de som behöver stöd ska ansöka om det själva, säger Hilde Wiberg.