På torsdagen beslutade regeringen om två ändringar i högskoleförordningen. Den första ändrningen i förordningen innebär att man vid fusk stängs av från att skriva högskoleprovet i två år. Tidigare har den som ertappas med att ha fuskat bara diskvalificerats från den utbildning hen kommit in på, men personen har alltså fått fortsätta att skriva provet.
– Diskussionerna om att införa dessa förordningar startade i våras. Vi har jobbat skyndsamt med det här så att det kan börja gälla till nästa högskoleprov, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Den andra ändringen innebär att förutsättningarna för att fusk bedöms som ett brott förbättras. Bland annat genom att Universitets- och högskolerådet kan kräva att provdeltagaren lämnar sina svar på heder och samvete.
– Min förhoppning är att det ska ha en effekt där man faktiskt väljer att inte fuska, säger Helene Hellmark Knutsson.
Studentavdelningen vid Uppsala universitet har uförandeansvaret för högskoleprovet i Uppsala, Enköping och Tierp. Det innebär bland annat att de ser till att det finns salar att skriva provet i och att provledare rekryteras.
– Vi uppskattar försöket att stävja fusket, säger Cecilia Marklund, tillförordnad avdelningschef på enheten.
Under det senaste året har det rapporterats om fusk på flera olika håll. Bland annat i organiserad form.
– Människor jobbar hårt för att få bra betyg. Att försöka fuska sig förbi dem är djupt oetiskt och helt oacceptabelt, säger Helene Hellmark Knutsson.
I Uppsala län ska problem med fusk vid högskoleprovsskrivande inte ha varit ett problem under senare år, uppger Cecilia Marklund.
– Om det här med systematiskt fusk hade tillåtits bli större och större så kanske vi hade drabbats nästa gång. Vi är tacksamma över att någonting görs, säger Cecilia Marklund.
Förordningsändringen ska träda i kraft den andra augusti. Andra förslag, som till exempel kroppsvisitering och elektronisk störningsutrustning, är också uppe för diskussion.
– De är lite mer komplexa och vi måste titta vidare på dem. Det är bara FRA och försvarsmakten som har tillgång till sådan utrustning och kroppsvisitering är en integritets och effektivitetsfråga, avslutar Helene Hellmark Knutsson.