Stefan James, hjärtspecialist på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, har flera studier på gång kopplat till hjärtklaffsbyten.
I ett reportage har UNT berättat om hur Lars Ahlsén, 71 år, fick en ny hjärtklaff via en kateter i ljumsken.
Hade operationen gjorts tidigare hade skadorna på hjärtat kunnat vara mindre och effekten efter operationen ännu större. Ett hjärta som behöver kompensera för en igenkalkad hjärtklaff, som släpper igenom mycket mindre mängder blod, får irreversibla skador
– Kan vi byta hjärtklaff i rätt tid kan de här skadorna undvikas. Vi har tidiga tecken på det och initierar nu en studie för att hitta den optimala tiden för operation, säger Stefan James, hjärtspecialist och professor vid Uppsala universitet.
Patienter som har en trång klaff men lite eller inga symptom, kommer att lottas till att få operation tidigare eller att få vård enligt nuvarande riktlinjer för när operation ska göras. Studien görs med forskare från Storbritannien.
En faktor är att operationerna där hjärtklaffsprotesen förs in via ljumsken är mycket skonsammare än när bröstkorgen öppnas. Det kan sänka tröskeln för operation.
– Med den här tekniken kan man se det som rimligt att operera tidigare. Men i dag görs inga förebyggande operationer. För större operationer vill man dock vara helt säker på nyttan direkt, säger Stefan James.
Hans grupp har fler studier på gång. En fråga är om medicinsk behandling kan bromsa klafförträngningen så att en operation kan skjutas fram eller helt undvikas.
– Det pågår väldigt mycket och vi får mycket resurser.