Videon är inte längre tillgänglig
Uppsala kommun och landstingets kollektivtrafikförvaltning UL förbereder sig på ett tronskifte: bilarna ska bli färre, cyklarna ska bli fler och kollektivtrafiken ska efter cykeln bli det vanligaste transportmedlet.
LÄS MER: Så ska biltrafiken minska i Uppsala
UNT har synat det stadslinjeförslag som ska lägga grunden för ett ökat kollektivt resande:
Linjesträckningar har rätats ut, turtätheten ökats och 30 hållplatser har tagits bort från stombusslinjerna. Det innebär att det genomsnittliga avståndet mellan hållplatser har ökat från 400 till 500 meter. Vinsten, menar utredarna, är att bussen hinner komma upp i skyltad hastighet så att restiderna kan kortas med i genomsnitt två minuter.
Tror ni att folk blir nöjda med den tidsvinsten?
– Två minuter är jättemycket i förhållande till den totala restiden i Uppsala. Men den stora effekten med kortare restider är att vi kan öka turtätheten på linjerna, säger UL:s utvecklingsledare Stefan Bojander.
Ska bussarna bli ett alternativ till bilen så måste restiden minskas och framkomligheten bli bättre, konstaterar han.
– Vi måste ha fler körfält för kollektivtrafiken, signalförtur för bussar och åtgärder för att minska biltrafiken i innerstan.
Helt nytt på linjekartan är den orangefärgade Ringlinjen. Den består av dubbelriktad trafik på närmare två mil och ska koppla samman flera stadsdelar utan att resenären behöver resa via centrum för byten.
– Vi har inget motsvarande i dag. Det handlar om att nå nya resenärer och att alla resor inte ska behöva gå in till centrum som i dag är flaskhalsen i hela systemet, säger Stefan Bojander.
Vad säger centrumbutikerna om det?
– Det kan finnas farhågor kring det, samtidigt öppnar vi upp andra förbindelser för nya resenärer som börjar resa kollektivt och som kan ta sig in i centrum enklare.
De färgglada strecken på den nya linjekartan påminner om en karta för spårbunden trafik. Stefan Bojander ser en stad med spårvagnar som en tänkbar möjlighet – även om de formella besluten saknas. Om det blir verklighet så kommer spårvagnen gå längs stora delar av de gröna och gula linjerna.
– Men det finns ingen baktanke med att vi gjort linjenätet med det här utseendet. Vi vill bara att det ska vara enkelt att förstå vårt linjenät, vilket är en svårighet i dag.
Senast stadslinjenätet sågs över var 2004 men då gjordes inte lika omfattande förändringar.
Utredarna vid Upplands lokaltrafik anser att de skapat ett nytt stadslinjenät som kommer att skapa ett bättre flöde i trafiken. Dagens stadsbussar rullar för långsamt, det anses bero på trafiken men också på att det finns för många hållplatser.
Håller detta linjenät för 340 000 invånare år 2050?
– Det är jättesvårt att svara på. Det kommer att krävas en stark kollektivtrafik och kanske spårvägstrafik längre fram. Sedan är det en fråga om när det kommer att krävas. Det kommer vi att titta vidare på tillsammans med kommunen.
Bertil Kinnunen (S), ordförande i landstingets kollektivtrafiknämnd som har det politiska ansvaret för UL, tror att kollektivtrafiken kan bli en effektiv åtgärd mot klimathotet.
– Redan i dag växer staden och belastningen ökar. Kollektivtrafiken kommer att ha en avgörande roll för att minska utsläppen.
En avgörande utredning om kostnaden och nyttan med spårbunden trafik väntas komma under nästa år. Men för att bygga spårbundet krävs det att man har kommunen med på tåget, menar han:
– En utredning som presenterades förra året visar att det kan komma att kosta upp mot elva miljarder att bygga spårbunden trafik i Uppsala. Om man ska klara finansieringen av detta, tror jag att det måste ses som en stadsutvecklingsfråga där Uppsala kommun är med och bidrar ekonomiskt.
Linjenätsförslaget ska nu ut på remiss och samråd med intressentgrupper och medborgare. Kollektivtrafiknämnden ska godkänna ett slutligt förslag under våren/sommaren 2016.