Human Bridge har hand om sorteringen av Uppsalabornas gamla kläder. Textilerna samlas in från länets sju återvinningscentraler.
De flesta vet redan att man helst inte ska köpa nya kläder, för miljöns skull.
Men vilket är det bästa klimatvalet i andra änden, när tröjan får en fläck som inte går bort, och måste slängas?
En ny lag som kom vid årsskiftet säger att textiler från och med nu måste sorteras som separat avfall. Du får alltså inte längre slänga dina textiler i hushållssoporna. Samtidigt är det som Uppsalabo svårt att veta exakt var ens gamla inlämnade tröja hamnar.
Så hur ska man sortera sina gamla kläder?
– Den nya textillagen kan upplevas lite otydlig, säger Yvonne Augustsson, textilexpert från Naturvårdsverket.
Lagen säger att textilavfall från den 1 januari 2025 ska sorteras ut separat. Hur denna insamling ska se ut är just nu upp till varje kommun, och det är också kommunerna själva som måste betala för hanteringen av textilerna. Men en ny lösning diskuteras inom EU: producentansvar.
Så är det exempelvis med elavfall redan nu. För varje produkt betalar konsumenten några kronor extra för att bekosta att den gamla brödrosten kan lämnas in i elbutiken, på samma sätt som med pant.
– Det löser pengafrågan. Då flyttas ansvaret från kommunerna till producenterna. Producenterna får då organisera sig och bilda en producentansvarsorganisation som sköter det praktiska arbetet, säger Yvonne Augustsson.
Men tillbaka till Uppsala – hur ska man som Uppsalabo hantera sina gamla kläder?
– Om dina textiler är hela och rena: Sälj dem! Uttjänta och trasiga textilier kan lämnas till kommunens närmsta återvinningscentral, då är det viktigaste att alla textiler är torra, säger Yvonne Augustsson.
Dina gamla inlämnade textiler kommer antingen att återbrukas, återvinnas eller brännas upp.
På Human Bridges sorteringscentral i Rosersberg sorteras textilavfallet för hand.
När du lämnat in dina kläder till återvinningscentralen sorteras textilerna för hand. En del går att skicka till second hand, en del går till materialåtervinning och säljs för att användas exempelvis i isolering eller stoppning i säten på bilar.
Det som är blött eller rejält nedsmutsat av till exempel olja kan inte återvinnas och bränns därför.
– Allra bäst är det om vi köper mindre nyproducerade kläder och använder det vi har länge. Vi behöver en beteendeförändring. Att producera nya kläder är helt enkelt resursslöseri, säger Yvonne Augustsson.
Så här ser textilerna ut när de kommer in på sorteringscentralen i Rosersberg.
I Uppsala stad finns det tre kommunala insamlingsplatser på återvinningscentraler för textiler.
Varför har ni inte fler?
– Vi har åtta återvinningscentraler i länet. Vi försöker göra det så lätt som möjligt för kunderna. Därför behöver man inte själv sortera sina textiler. Lägg både trasigt och helt i samma påse så ser vi till att sorteringen blir rätt, säger Tobias Linnesköld på Uppsala Vatten, som bland annat tar hand om Uppsalas sopor.
Någon textilinsamling i till exempel bostadsrättsföreningars soprum blir det inte, eftersom behovet inte bedöms finnas.
– Viktigast är att man inte slänger textilerna i brännbart. Allt kan lämnas till kommunen, säger Tobias Linnesköld.
De färdigsorterade textilerna hamnar i stora vita påsar som lastas i bilar för att kunna säljas vidare.
Det största utsläppet sker när kläderna tillverkas. Här är både Uppsala vatten, Human bridge och Naturvårdsverket överens: Alla behöver köpa färre nya plagg.
Så den där tröjan då, med fläcken som inte går bort?
Den körs från Uppsalas insamlingar till företaget Human Bridges sorteringscentral i Rosersberg. De är anlitade av Uppsala vatten för att sortera kommunens textilavfall.
– Men vi kan inte sortera ut fast fashion som de gör i Luleå. Rådet jag har är: Köp inte nytt! säger Göran Nyström, regionchef på Human Bridge.