Johan Lugnegård säger att Akademiska sjukhuset skulle behöva öppna dubbelt så många vårdplatser som IVO kräver.
Johan Lugnegård, chefsläkare, säger att behovet av fler vårdplatser, som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har identifierat, är väl känt.
– Kravet från IVO är i paritet med det vi behöver öppna, till och med lite i underkant, säger Johan Lugnegård.
I debatten tycker dock både han och Anna Wadenhov, HR-chef på Akademiska sjukhuset, att beskrivningen av villkoren för sjuksköterskorna ofta ger en alltför negativ bild och att man gjort mycket för att göra tjänsterna mer attraktiva.
– Grundlönen är en sak, men man behöver titta på hela erbjudandet, säger Anna Wadenhov.
Här pekar hon på att Akademiska sjukhuset i alla arbetstidsmodeller och faktiskt utbetalda löner ger en lägre veckoarbetstid och högre lön än det centrala avtalet.
Uppenbarligen har det inte räckt till. Behöver ni förbättra avtalet ännu mer?
– Det uppenbara svaret är att vi har svårt att rekrytera till vanliga vårdavdelningar där man jobbar 24/7. Vi vill ge ett ännu bättre erbjudande och till viss del skapa bättre villkor. Men det måste sättas i relation till den brist vi ser. När vi tillhandahåller mer arbetstidsförkortning behöver vi mer resurser, säger Johan Lugnegård.
Det blir som en moment 22-situation. Johan Lugnegård säger att tillgången på vårdplatser också är en arbetsmiljöfråga.
– Har vi för få vårdplatser blir det en dålig arbetsmiljö och vi får svårare att rekrytera.
Anna Wadenhov instämmer i att sjukhuset har ett förbättringsarbete att göra för att kunna bemanna tjänster med mycket obekväm arbetstid.
– Vi håller på att titta över modellerna nu. Men det arbetet pausades under pandemin, säger hon.
För att klara kraven från IVO om att senast 2 december öppna ytterligare 30 vårdplatser behöver Akademiska sjukhuset rekrytera ytterligare 40 sjuksköterskor och 40 undersköterskor. Johan Lugnegård säger att Akademiska sjukhuset egentligen skulle behöva få in dubbelt så många för att ha tillräckliga marginaler. Lägger man till de 100 tjänster, som i dag besätts av hyrsjuksköterskor, handlar det om totalt 260 tjänster som ska besättas.
Anna Wadenhov säger att det pågår ett arbete med att se över arbetstidsmodellerna.
Framför allt behövs grundutbildade sjuksköterskor till vanliga vårdavdelningar. De jobbar i det som kallas arbetstidsmodell 2. Anna Wadenhov berättar hur modellen ser ut i dag. En sjuksköterska som arbetar 20 nattpass på 10 veckor får en arbetstid på drygt 32 i stället för 36 timmar per vecka. Några konkreta exempel visar att sjuksköterskor som anställts under 2020 har en lön på drygt 30 000 kronor i månaden, inklusive tillägg, och en arbetstid mellan 34 och 36 timmar per vecka. En sjuksköterska som arbetat sedan 1996 har en lön på knappt 45 000 inklusive tillägg.
En nyckelfaktor för att klara rekryteringen är också satsningar på utbildning och handledning, enligt Anna Wadenhov. Sjuksköterskor ska känna att de kan utvecklas i yrket.
– Det handlar också om att ta hand om de studenter som har den verksamhetsförlagda utbildningen på Akademiska så att de får en bra tid, säger Anna Wadenhov.
I det långsiktiga arbetet inspireras man av en amerikansk modell som kallas magnetmodellen. I ett forskningsprojekt har man undersökt vilka faktorer som gör att vissa så kallade magnetsjukhus lyckas bättre med att attrahera sjuksköterskor. Där har man identifierat 14 faktorer, som mycket handlar om ledarskaps- och organisationsfrågor.