SLU-forskare har i en ny studie undersökt hur förtätning sker i olika stadstyper i Malmö och Uppsala. Bägge städerna har stor brist på bostäder och i undersökningen har forskarna pratat med boende och tittat på vilka lösningar man tidigare haft för bostadsbyggen. Enligt Per Berg, Professor i Landskapsarkitektur vid SLU, höll alla tillfrågade med om vissa saker.
– Alla är uppgivna angående förtätningsprojekt. Man ger upp det som redan är byggt, men vill inte att man rör något mer grönområde i närheten. Detta är särskilt viktigt för grönytor för barn, säger Per Berg.
Behovet av grönska i nära anslutning till bostaden är något som Per Berg sett även i andra studier. Att genom allt tätare bostadsbyggen fortsätta inskränka på grönytan i innerstäder, påverkar de boendes välmående. Enligt Per Berg bör det inte vara mer än 300 meter till distriktsgrönska, såsom parker. Är det längre än så avstår man från att söka sig till grönskan. Möjligen åker man på en utflykt under helgen, men inte i vardagen. Detta gäller också för grönområden på innergården, där avståndet från hemmet och antalet våningar i huset spelar in.
– Det bör finnas gårdsgrönska inom 10-30 meter, annars betyder grönskan ingenting. Man släpper inte ut sina barn om det inte är nära till gårdsgrönskan. Husen får inte heller vara mer än fyra våningar höga för annars förlorar man översikten över sina barn och uppfattar det som otryggt, berättar han.
Mycket av den förtätning som sker nu i Uppsala är projekt som planerades under 90-talet. Men i studien ser det dock ut som att stadsplaneringen nu håller på att vända mot mindre förtätning och istället försöka ta tillvara på grönområdena. Men dagens bostadskris har enligt Per Berg gjort att det långsiktiga planerandet ändå hamnar i skymundan.
– Det är fastighetsplanering snarare än stadsplanering. Man bygger högre och tätare. Jag har inte sett någon kvalificerad diskussion om den nuvarande förtätningen i Uppsala.
Ett av de stora pågående förtätningsprojekten sker i Eriksberg, där 3000 nya bostäder planerats. Projektets planer skiljer sig dock genom att man förtätar hela stadsdelen på en gång.
– Det finns en oro hos de boende för en invasiv inbyggning av stadsdelen. Att man exempelvis bygger nya hus på befintliga innergårdar, säger Per Berg och tillägger.
– Det finns exempel på god förtätning, som i Alby, men där förekom det en diskussion under två år om byggandet, i samråd med de boende. Albyborna fick bidra med förslag på vad som behövdes och stod sedan bakom besluten som fattades.