Sommarstugor stannar ofta i släkten. I takt med att tiden går, och de äldre generationerna faller ifrån, kan delägarna bli många. Syskon, kusiner och släktingar gör så gott de kan för att ägandet och boendet ska gå smärtfritt. Detsamma gäller vänner eller kompanjoner som äger tillsammans. Men ibland vill det sig inte ändå. Trätoämnena poppar upp när man minst anar det.
Eftersom en stuga ofta bär fina minnen med sig kan det hetta till ordentligt om någon plötsligt vill göra stora förändringar. Eller så har ägarna olika ekonomiska förutsättningar och kan därför inte komma överens om vad som ska göras.
Vem ska till exempel betala för vattenläckan som blev bara för att någon glömde att tömma vattensystemet i höstas? Ska alla dela på kostnaden eller ska den glömske betala allt? Ska altanen byggas ut fast bara två av tre delägare vill det?Hur mycket ska syster Lisa köpa ut stugan för av brodern Lars, som inte vill fortsätta samäga stugan trots att Lisa vill det?
Problemen kan bli många och ibland krävs det en jurist för att ordna upp allt. Men det går också att förebygga, så att delägandet går smidigare och ni slipper bli osams. Helena Närling, jurist, säger att det bästa är att göra ett så kallat samäganderättsavtal när samägandet är ett faktum – och helst lite innan. Då kan ni bena ut vad som ska gälla i god tid, innan problemen blivit till infekterade konflikter. Det är lättare att diskutera och komma överens så länge något är hypotetisk och bara finns på papperet.
– Bestäm hur ni ska göra i olika situationer och sedan gäller det. Skriv det på ett papper som alla delägare skriver under: Vem som ska betala när något går sönder, om ni ska ha ett gemensamt konto för utgifter för stugan, vem som ska vara där under vilken period, vem som ska sköta underhållet och så vidare, säger hon.
Blir det ändå en olöslig konflikt är det samäganderättslagen som gäller, om inget annat avtalats. Enligt den ska alla samägare vara eniga om förvaltningen och användandet. En eller flera av delägarna kan alltså inte tvinga de andra till något. Är ni inte eniga kan varje delägare ansöka hos tingsrätten om en god man som får förvalta fastigheten. En god man kan även sälja stugan vid en offentlig auktion – om det går så långt.
– Men förvaltningen kostar en del, så det är en lösning att ta till i sista hand, säger Helena Närling.