På ett soligt Västertorg kommer 80-åriga Margit Andersson gående. Hon har bott här i sin lägenhet i 50 år.
– Servicehus? Många gånger kan det vara bra, säger hon.
Berit Lövgren, född 1937, stannar till med gåstavarna vid ett övergångsställe på Granitvägen. På andra sidan gatan ligger ett av kommunens trygghetsboenden.
– Servicehus är väl inte helt fel. Då har man egen lägenhet och kan äta lunch och ha service i närheten. Man kan sköta sig själv och samtidigt få snabb hjälp. Min mamma bodde på Ramund. Det är även många som pratar gott om de gamla ålderdomshemmen, säger hon.
En och annan har svårt att tycka något om boendet, och det är lätt att blanda ihop begreppen. Det där med boende den dag man inte längre kan bo kvar i sin lägenhet skjuter man framför sig, förklarar någon av seniorerna och går vidare.
Vera Carlsson, född 1933, funderar inte så mycket på den dagen hon behöver ett annat boende. Men tanken på att servicehusen skulle komma tillbaka är hon positiv till.
– Ja, varför inte? Är det inte bra att man får mer hjälp, att det finns personal?
Även Eriksbergsbon Åke Fondelius, nybliven pensionär, ställer sig positiv till tanken.
– Det kanske är bra, för det är många äldre som kämpar i ensamheten. Men själv kommer jag att bo kvar här så länge jag kan.