UNT granskar
UNT:s granskning av ideella föreningen Tris, Tjejers rätt i samhället, och aktiebolagen kopplade till föreningen och dess företrädare har väckt starka reaktioner.
Jonas Segersam (KD), kommunalråd, välkomnar granskningen.
– Problemet är egentligen inte vinsten i sig, utan hur en ideell förening använts som ingångsport och kvalitetsstämpel, säger han.
Nu behövs någon form av rannsakan, menar Jonas Segersam.
– Förtroendet för Tris är skadat och kommunen måste fundera på om samarbetet med dem ska finnas kvar.
Två som följt Tris nära och länge är tidigare kommunalrådet i Uppsala Ilona Szatmari Waldau (V), riksdagsledamot, och Eva Christiernin (S).
Båda pekar på att Tris haft en central roll i att hedersproblem i dag uppmärksammas.
– När jag först mötte Tris arbetade de helt på ideell basis och kämpade i jordens motvind. Vi socialdemokrater tog tillsammans med Liberalerna och Miljöpartiet ett grepp för att komma fram, med hjälp av Tris. I dag har vi förflyttat oss så långt, tack vare Tris, säger Eva Christiernin.
Särskilt lyfter hon fram den rapport som Tris gjorde på uppdrag av Uppsala kommun 2018, som visade på utbredningen av hederproblematik.
Sedan 2016 har Uppsala kommun haft ett så kallat partnerskap med Tris, som gett föreningen en årlig intäkt på knappt 3 miljoner kronor samtidigt som de förbundit sig att ge en rad stödinsatser och utbildningar. Eva Christiernin är en av dem som skrivit under avtalet.
– Vårt samarbete har räddat många undan ofrihet och hedersvåld. Och vi har följt upp och vet att pengarna gått dit de ska, säger hon.
När vinsten på nära 60 miljoner i aktiebolaget kopplat till Tris kommer på tal säger Eva Christiernin att det inte är någon hemlighet vad hon tycker om vinster i välfärden.
– Jag blir alltid provocerad. Det är skit, men det är spelplanen vi har. Det är ett systemfel som mitt parti gång på gång försökt att komma tillrätta med i riksdagen, säger hon.
Ilona Szatmari Waldau (V) är inne på samma spår: Tris förtjänar att lyftas fram för sina viktiga insatser, men vinsterna i välfärden ska begränsas.
– Vi måste göra det även för den här typen av välfärdsföretagande. Det är fel att kommuner ska betala priser med stora påslag för placeringar, säger hon.
Hon har överraskats av uppgifterna om stora vinster i bolagen runt Tris. När hon var med och skrev de första avtalen mellan kommunen och Tris var läget ett annat.
– Då fanns behov att ge dem pengar så att de kunde planera långsiktigt för att göra det i Uppsala som vi hade behov av, säger hon.
En betydligt hårdare ton har hennes partikamrat Tobias Smedberg, kommunalråd i Uppsala. På sin Facebooksida säger han sig vara "upprörd och besviken" och går till hård attack mot vad han kallar "moraliskt förkastlig beteende" hos Tris grundare. "Skattemedel avsedda för välfärd ska gå till välfärd – inte till att bygga ett mångmiljonimperium, vinstutdelningar och lyxbilar hos aktieägare. Det är helt enkelt för jä**igt.", skriver han
En som säger sig ha fått en tankeställare redan tidigare är Lisen Burmeister (SD), som sitter i socialnämnden. Uppgifterna i UNT:s granskning väckte liv i tankarna igen.
– Oj då, är det pengarna de är mest intresserade av? Så blev min reaktion, säger hon.
Förra året tog hon initiativ till en uppföljning av studien som Tris gjorde 2018, för att se om arbetet kommunen lagt ned har effekt. Men initiativet avslogs. Hennes bestämda minnesbild är att det som sades på mötet var att det var efter råd av Tris.
– Jag blev förvånad och fick känslan redan då att det kanske var Tris som på något sätt ville skydda sig, säger hon.
Hon tycker också att det saknas riktig insyn i och uppföljning av hur partnerskapsavtalet fullföljs.
– Vi i nämnden har fått extremt lite information och återkoppling. Tris gör så klart en bra sak, men det är anmärkningsvärt att de gjort så stora pengar.
Mohamad Hassan (L), tidigare kommunalråd, pekar i ett resonerande inlägg på Facebook att bolaget uppger att de återinvesterat över 90 procent av vinsten. Man kan ha "förståelse för alla som tycker att vinsterna är för höga, men borde inte det vara en tankeställare för hur det offentliga prissätter verksamheterna?", skriver han.