Så pratar du med barn om krig – psykologen reder ut

Många känner rädsla inför kriget i Ukraina. Tillsammans med barnpsykologen Karin Fängström reder UNT ut vad man kan säga – och inte – till barn om konflikten.

Barn tänker ofta på andra barn och det gäller även i krig. "Det barn brukar oroa sig för är hur andra barn har det", säger barnpsykologen Karin Fängström.

Barn tänker ofta på andra barn och det gäller även i krig. "Det barn brukar oroa sig för är hur andra barn har det", säger barnpsykologen Karin Fängström.

Foto: Evgeniy Maloletka/Privat

Uppsala2022-02-25 19:11

– När det gäller mindre barn i till exempel 2-4-årsåldern är det inte säkert att de uppfattar så mycket av det som händer i Ukraina. Då kan man avvakta lite – och se hur mycket de egentligen har tagit in. 

Vänta med att ställa frågor. Så lyder uppmaningen från barnpsykologen Karin Fängström vid Uppsala universitet till föräldrar och vuxna som berättar för barn om kriget.

Barn från 5-6-års ålder har ofta mer kunskap än vad vi tror och kanske – som kan vara fallet med Ukrainakrisen – till och med önskar. Till dem är det viktigt att förmedla att det är okej att prata om, ställa frågor och visa vad man tänker och känner kring att det är krig, menar Fängström.

– Det man kan börja med är att fråga öppet om barnet sett, hört eller pratat om det. Och sedan ta reda på barnets känslor och tankar kring det barnet vet, så man vet vad man ska utgå från. Förklara enkelt och tydligt för barnet att det är krig, när det började och vad som hänt. Men man behöver inte gå in på så mycket detaljer. 

Medan vissa barn inte funderar alls på invasionen finns det dem som själva upplevt krig och då anser Karin Fängström att det är extra viktigt att som vuxen vara inkännande.

– Då behöver man vara extra lyhörd och lyssnande.

En sak Karin Fängström trycker extra hårt på är vikten av att förmedla trygghet till ett barn som oroar sig för att kriget ska komma till Sverige exempelvis.

– Var tydlig med att det är okej att vara oroad, och även att inte vara det såklart. Om barnet är oroat kan man lyfta information som är lugnande utan att vara svepande. Säg inte saker som "det är ingen fara", utan peka snarare på att kriget är långt bort och att det är liten risk att det kommer hit.

Att sprida desinformation hör till krigföring och barn kan ha snappat upp detaljer som inte stämmer. Det behöver man ta reda på för att ge korrekt information. Men samtidigt ska man inte underskatta barns egna förmåga att vara källkritiska.

– Även här är det viktigt att anpassa informationen efter barns ålder och mognad. Sedan är det så att barn har ganska bra koll på att allt som syns på Tiktok inte är sant. Men föräldrar som vill kan ju vara med och titta på vad barnet ser på sociala medier, och även försöka föra fram vad som sägs i etablerade medier.

– Man kan även titta på "Lilla Aktuellt" för att se vad barnen ser i skolan eller titta tillsammans med dem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!