Så pluggar du smartare
Med några enkla knep kan vi träna oss att bli smartare och på så sätt lyckas bättre med studierna.
Foto: Isabelle Bervenius
Glädjande nog utvecklas hjärnan ständigt om vi ger den nya utmaningar. Hjärnans kapacitet ökar om vi utmanar den med nya arbetsuppgifter. Men så fort du latar dig tappar du hjärnkapacitet. När man ger hjärnan ovanliga och gärna kreativa uppgifter som den med nöd och näppe klarar aktiveras nya nervgrupper, riktig hjärngymnastik med andra ord.
Det är alltså inte kört om du hade svårt för matte i grundskolan. Däremot behövs mer träning. När en del av hjärnan stimuleras utvecklas den.
- När du sedan plötsligt förstår hur någonting hänger ihop kan man se det som att du blir smartare på matte, säger Åke Pålshammar, lektor i psykologi.
Frågan om i vilken grad man kan träna sig att bli smartare är omtvistad. Åke Pålshammar tror att omkring hälften av intelligensen är medfödd. Resten påverkas av bland annat uppväxtmiljö och träning.
Mats Eneroth, föreläsare i studieteknik, är övertygad om att man enkelt kan bli smartare genom att träna sitt minne.
- Absolut! Genom att träna minnet kan man jobba upp sitt arbetsminne. Ju mer information man kan ha i minnet samtidigt, desto smartare blir man, säger han.
Men nyckeln till framgång i studierna finner Mats Eneroth snarare i effektiv studieteknik än i intelligens.
Att göra en tidsplan för läsningen är viktigt eftersom det tar tid för hjärnan att bearbeta information och se helheter.
Nästa steg är att skapa en översikt av kurslitteraturen.
- Många gör felet att läsa kurslitteraturen för noga första varvet. Då fastnar man lätt i detaljer och har svårt att sortera ut det viktiga. I stället ska man först bläddra igenom och se vad den går ut på i stora drag, säger Mats Eneroth.
För att förstå helhetsbilden ska vi använda båda hjärnhalvorna.
Vänster hjärnhalva är logisk, akademisk och fokuserad på detaljer medan den högra är kreativ, nöjesorienterad och inriktad på bilder och helheter.
- När du läst en sida och inte minns vad du läst har höger hjärnhalva vandrat iväg för att du tappat koncentrationen. Högra hjärnhalvan dagdrömmer gärna.
Enligt Mats Eneroth minns en majoritet av befolkningen i bilder. Därför hjälper man minnet på traven genom att använda färg, form, fantasi och skapa helhet i sina anteckningar.
- Mindmaps, tankekartor, är bra för många. De ger en bild och en helhet med huvudrubriker, nyckelord och förgreningar. Gärna i olika färger. En fyrfärgspenna är den bästa investeringen, säger han.
Åke Pålshammar håller med om att det inte spelar någon roll hur smart man är om man inte kan planera och organisera sina studier.
- Men en tredje faktor skulle jag säga är mest avgörande: envishet. Om du bestämmer dig för att klara det - ja då kommer du nästan garanterat att lyckas.
Snabbguide till effektiva studier
Sömn, motion och mat är grundförutsättningar för att få hjärnan att prestera bra. Sömnbrist ger koncentationssvårigheter medan fysiska aktiviteter ökar ämnesomsättningen och energiproduktionen och hjärnan blir mer aktiv. Äter vi inte tappar hjärnan snabbt fokus eftersom den inte får energi att arbeta.
Bläddra igenom hela högen med kurslitteratur för att se helheten. Kolla vad som lappar över och kommer igen i flera böcker och vad som skiljer.
Gör en studieplan på hur mycket du ska läsa varje dag. Sätt upp korta mål som du snabbt uppfyller. T ex vad du ska ha läst varje dag under veckan.
Sprid ut pluggandet jämnt i stället för att panikplugga inför tentan. Det tar tid för hjärnan att bearbeta informationen.
Läs igenom allt utom den löpande texten, alltså rubriker, fetstil, bildtexter, titta på bilderna. Nästa steg är skumläsning och först nästa varv läser du igenom noga.
Eftersom hjärnan tycker om omväxling blir den uttråkad och tappar motivation om vi bara läser kurslitteraturen. Ett sätt att komma ur det är att bryta av genom att läsa något riktigt "svårt" - till exempel kemiska formler - som ligger långt ifrån kurslitteraturen. Sedan flyter tentamenslitteraturen oftast lättare.
Läs alltid inför föreläsningarna och inte efter.
Antecknar gör du på föreläsningarna när läraren lyfter fram vad som är viktigt.
Använd gärna olika färger på pennan eller överstrykningar. Prova att rita mindmaps eller små bilder som stöd för minnet.
Repetera! Tio minuter efter föreläsningen, efter en dag, efter en vecka och efter en månad. Det tar inte så mycket tid att läsa och sedan bearbetar hjärnan informationen undermedvetet.
Fler tips på studieteknik hittar du bland annat på www.psyk.uu.se/studenter/
studieteknik.html och www.studieteknik.info
Sömn, motion och mat är grundförutsättningar för att få hjärnan att prestera bra. Sömnbrist ger koncentationssvårigheter medan fysiska aktiviteter ökar ämnesomsättningen och energiproduktionen och hjärnan blir mer aktiv. Äter vi inte tappar hjärnan snabbt fokus eftersom den inte får energi att arbeta.
Bläddra igenom hela högen med kurslitteratur för att se helheten. Kolla vad som lappar över och kommer igen i flera böcker och vad som skiljer.
Gör en studieplan på hur mycket du ska läsa varje dag. Sätt upp korta mål som du snabbt uppfyller. T ex vad du ska ha läst varje dag under veckan.
Sprid ut pluggandet jämnt i stället för att panikplugga inför tentan. Det tar tid för hjärnan att bearbeta informationen.
Läs igenom allt utom den löpande texten, alltså rubriker, fetstil, bildtexter, titta på bilderna. Nästa steg är skumläsning och först nästa varv läser du igenom noga.
Eftersom hjärnan tycker om omväxling blir den uttråkad och tappar motivation om vi bara läser kurslitteraturen. Ett sätt att komma ur det är att bryta av genom att läsa något riktigt "svårt" - till exempel kemiska formler - som ligger långt ifrån kurslitteraturen. Sedan flyter tentamenslitteraturen oftast lättare.
Läs alltid inför föreläsningarna och inte efter.
Antecknar gör du på föreläsningarna när läraren lyfter fram vad som är viktigt.
Använd gärna olika färger på pennan eller överstrykningar. Prova att rita mindmaps eller små bilder som stöd för minnet.
Repetera! Tio minuter efter föreläsningen, efter en dag, efter en vecka och efter en månad. Det tar inte så mycket tid att läsa och sedan bearbetar hjärnan informationen undermedvetet.
Fler tips på studieteknik hittar du bland annat på www.psyk.uu.se/studenter/
studieteknik.html och www.studieteknik.info
Så jobbar vi med nyheter