1. Är människor som björnar på våren?
Svenska brunbjörnar ligger i ide sex månader på vintern, går ner halva sin vikt när de varken äter eller dricker och ägnar den kyliga årstiden åt att spara på krafterna. I april/maj möter den vårens ljus med ny livskraft. Vem känner inte igen sig i brunbjörnen när vi lämnar en kall och gråslaskig vardag och vaknar till liv?
– Nej, det är bara en ytlig likhet, säger Sverre Sjölander, professor i zoologi, Linköpings universitet.
Björnen har bott på kallare breddgrader i miljontals år och anpassat sin livsföring till kylan genom att gå i ide. Vi människor har däremot inte hunnit ställa om oss, eftersom vi bara levt här i cirka 10 000 år eller 500 generationer. Människan har alltså inte hunnit anpassa sig särskilt mycket, vilket är förklaringen till att vi fortfarande är illa rustade både kroppsligt och själsligt för en lång vinter. Förr kallades till exempel vinterdepression för lappsjuka, med anspelning till att det var kylan som gav upphov till nedstämdhet.
– Vi är nykomlingar här i norr och det får vi minsann känna av, säger Sverre Sjölander.
Tror du att vi kommer att anpassa oss med tiden?
– Nej, rent evolutionärt skulle det i så fall innebära att enbart de som klarar av vintern får barn, då får vi en sortering som räknas som en evolution. Däremot är jag övertygad om att vi kommer vi hitta på ännu fler tekniska lösningar för att skydda oss mot kylan och mörkret.
2. Vad är vårkänslor?
– På våren kommer flyttfåglarna tillbaka, djurens avkommor föds och de första tussilagorna ser dagens ljus. Vi observerar vad som händer i naturen och förkroppsligat det hos oss själva när vi pratar om vårkänslor, säger Arne Lowden, sömnspecialist vid Stressforskningsinstitutet, Karolinska institutet.
Flera signalsubstanser och hormoner stiger i kroppen när ljuset återvänder, vilket gör oss piggare. Däremot kan det ta längre tid för psyket att ställa om, vilket kan förklara varför vissa drabbas av vårdepression.
Särskilt serotonin är en signalsubstans som påverkar våra känslor positivt. Ju ljusare det blir, desto bättre mår vi. Den spirande grönskan hjälper ’även till att få oss piggare, studier visar till exempel att vi mår bra av att vara ute i naturen.
– Vi lever i ett extremt klimat med långa vintrar. Därför blir man extra glad och förväntansfull när det är vår. Och när vi upplever positiva vårkänslor, påverkas hjärnans belöningssystem. Men man kan också drabbas av en backlash. Man ska vara glad och lycklig och så ser man bara hur skitiga ens fönster är och orkar inte ta tag i allt som ska hinnas med, säger Lars Olson, professor i neurobiologi.
3. Varför blir man piggare av ljuset?
Ljuset skickar signaler via ögat till hjärnans tallkottkörtel om att stänga av tillverkningen av sömnhormonet melatonin. I stället produceras mer av stresshormonet kortisol, vilket gör att kroppen går upp i varv. Ju ljusare det är, desto piggare blir vi.
– Vi får en vakenhetshöjande effekt, ungefär lika dramatisk som när ljuset tänds i biosalongen, säger Arne Lowden.
Men ljuset kan också komma som en chock. Kroppen hamnar i obalans när signalsubstanserna inte hinner ställa om sig i kroppen. Att vi har sommartid i vårt land gör att vi förstorar den upplevda skillnaden mellan vinter och sommar, vilket knappast behövs på våra breddgrader, tycker Lars Olson.
– Man kan fundera över hur klokt det är att vi kör med sommartid i detta land, eftersom det enligt min mening bara förstorar den upplevda skillnaden mellan vinter och sommar. Den tvära omställningen är inte så lätt att handskas med, säger han.
Att det blir ljust på morgonen gör oss automatiskt till morgonmänniskor och för de flesta känns det lättare att gå upp i ottan.
– De flesta gynnas. Men så finns det de som är ljuskänsliga. De påverkas negativt av den snabba förändringen och kan reagera med depression eller sömnstörningar, säger Arne Lowden.
4. Varför blir man lättare kär på våren?
– Vi är ute mer, vi blir solbrända och känner oss mer attraktiva. Då kan man bli mer mottaglig för förälskelse, säger Arne Lowden.
I takt med att värmen stiger, behöver vi inte heller bylta på oss en massa kläder, våra dofter får lättare att nå ut, särskilt feromoner. Feromoner bildas i svettkörtlarna och gör att djur kan lukta till sig en lämplig partner. De har troligtvis också betydelse för oss människor. Nuförtiden är säkert den ökade aktivitetslusten på våren ett skäl till att sexlusten också ökar. Våreuforin sätter alltså våra känslor i svall.
– Endorfiner är morfinliknande substanser som kroppen utsöndrar när vi blir förälskade. Träffar man någon man blir kär i, utsöndras fler endorfiner i kroppen, säger Lars Olson.
Även mannens testosteron höjs under våren och är som högst kring midsommar och ljuset sätter också fart på kvinnans ägglossning.
Till sist, dopamin är ett lyckohormon som behövs för att hjärnans belöningssystem ska fungera. Dopamin ökar när ljuset återvänder och spelar en stor roll när det gäller förälskelse. När man blir förälskad, läcker nämligen en massa dopamin ut ur kroppen.