Efter att riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget för 2019 står det nu klart att Uppsala kommun får 77 miljoner kronor under 2019 i extra generella statsbidrag.
Ola Hägglund ekonomidirektör på Uppsala kommun. Vad innebär pengarna för Uppsalas del?
– De 77 miljonerna var pengar som vi redan hade räknat med och planerat för i budgeten eftersom de fanns med i den ursprungliga budgetpropositionen. Men sen drogs de generella stadsbidragen in när övergångsregeringen kom med sin budget. Det försämrade med andra ord Uppsala kommuns förutsättningar med motsvarande 77 miljoner kronor, vilket ledde till extra effektiviseringsbehov.
– Nu får kommunen de 77 miljonerna trots allt och i och med att beskedet kom sent så pågår fortfarande arbetet med att analysera läget, säger Ola Hägglund.
Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, säger att han hade räknat med betydligt generösare bidrag i budgeten.
– Visst ser läget lite ljusare ut med de nya pengarna, men det är fortfarande ansträngt och jag tycker att de har satt oss kommuner i en dålig sits med den nya budgeten. Det riktade stödet som vi skulle fått för att jobba med exempelvis segregation, bostadsbyggande och arbetslöshet är borta i den här budgeten.
Vad kommer ni använda det generella statsbidraget på 77 miljoner kronor till?
– Vi kommer att se över de effektiviseringskrav vi har och se om det går att justera det så att de besparingar vi ska genomföra inom exempelvis skola, vård och omsorg blir lite mindre strama. Vi kommer att titta på det nu under januari och i februari fattas beslut i kommunfullmäktige om var pengarna ska gå, säger Erik Pelling.
Annika Wallenskog som är chefsekonom och chef för avdelningen för ekonomi och styrning på SKL, Sveriges kommuner och landsting säger att de 5 miljarder kronor i generellt stadsbidrag som delas ut till kommunerna och landstingen är en stor summa pengar.
– Om man tittar bakåt i tiden hör det inte till vanligheten att man delar ut stora summor om det inte råder särskilda omständigheter. Efter flyktingkrisen betalades de så kallade välfärdsmiljarderna ut och innan det skedde det under finanskrisen till exempel.
– Nu ser vi ett ökat behov hos kommuner och landsting i och med att Sverige har en växande äldre befolkning. Vi har också en snabb ökning av andelen barn och unga, medan befolkningstillväxten av yrkesverksamma är långsam.