Det visar forskare vid Uppsala universitet och University of New England i Australien i en studie som publiceras i den välrenommerade biologitidskriften Current Biology.
– En viktig förklaring till att de flesta hajsorter som stått överst i näringskedjan inte överlevde är förmodligen att flera viktiga bytesdjur hade dött ut, till exempel stora benfiskar, havsreptiler och skalförsedda bläckfiskar. Hajsorter som levde på mindre fiskar och blötdjur klarade katastrofen mycket bättre, säger doktoranden och projektledaren Mohamad Bazzi vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
Hajar delas in i nio huvudgrupper, däribland håbrandsartade och gråhajsartade hajar, vilka i sin tur är indelade i ett flertal släkten med sina olika hajarter. Före den globala katastrof som bland annat utrotade dinosaurierna i samband med ett asteroidnedslag i Mexikanska golfen för 66 miljoner år sedan var det håbrandsartade hajar som dominerade världshaven.
– När somliga håbrandsartade hajar dog ut öppnade det för överlevande gråhajsartade hajar att snabbt träda fram, framför allt inom en hajfamilj som heter hundhajar. Deras ättlingar och andra närbesläktade grupper är i dag de hajsorterna som är vanligast i haven i dag, säger Mohamad Bazzi.
Slutsatserna bygger på noggranna specialanalyser av hundratals bevarade fossila hajtänder från tiden före och efter massutrotningen.
– Hur tänderna ser ut skiljer sig mycket mellan olika hajarter och ger mycket information om till exempel deras matvanor. Eftersom hajar livet igenom tappar tänder och får nya är fynd av fossila hajtänder mycket vanliga. Fossil av andra delar av hajar är däremot ovanliga eftersom hajar är broskfiskar och brosk bevaras mycket sämre än ben, förklarar Mohamad Bazzi.
Av alla nu levande hajarter är förmodligen vithajen den för allmänheten mest kända – och fruktade. Eftersom vithajen är en håbrandsartad haj är det uppenbart att i vart fall en del hajar från den gruppen överlevde massdöden efter asteroidnedslaget.
– Men även om de lyckats återetablera sig som topprovdjur har de aldrig lyckats återfå sin dominans i värlshaven. I dag finns närmare 280 arter av gråhajsartade hajar, men bara 15 arter av håbrandsartade hajar. Man kan säga att de lever med sviterna av en katastrof för 66 miljoner år sedan, i synnerhet som de åter står inför ett utrotningshot till följd av bland annat överfiske och klimatförändringar, säger Mohamad Bazzi.