Så otrygga är Uppsalaborna – ny rapport överraskar

90 procent av Uppsalaborna trivs, men skillnaderna är stora mellan bostadskvarteren. Det visar den senaste trygghetsundersökningen. "Jag är överraskad", säger Erik Pelling (S).

Uppsala kommun har fått resultatet av 2023 års trygghetsundersökning.

Uppsala kommun har fått resultatet av 2023 års trygghetsundersökning.

Foto: Maya Andersson

Uppsala2024-05-16 16:30

Nyheten i korthet

  • En ny rapport visar att 90% av Uppsalaborna trivs i sina bostadsområden, men det finns stora skillnader i trygghetskänsla mellan olika stadsdelar. Störst otrygghet upplevs i områden med högre brottslighet och socioekonomisk utsatthet.
  • Rapporten avslöjar att Uppsalaborna är mest rädda för att bli av med sina cyklar eller utsättas för inbrott i förråd eller garage. Förtroendet för polisen varierar mellan 60% och 90% beroende på området.
  • Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) ser positivt på rapporten och menar att den ger värdefull insikt för att göra Uppsala tryggare. Han betonar vikten av att inte bara fokusera på de områden där invånarna känner sig trygga, utan att jämna ut skillnaderna över hela staden.

Hur trygga är Uppsalaborna? Den frågan försöker kommunen få svar på genom att ställa olika frågor till ett urval av medborgarna i utvalda stadsdelar.

Årets enkät visar att Uppsalaborna blivit lite tryggare, men svarsbortfallet är stort och förbättringen ska tolkas med försiktighet, enligt Statistiska centralbyrån, som gjort den. 

Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) är positivt överraskad.

– Höstens våldsvåg slog ju stenhårt mot Uppsala och vi genomförde undersökningen strax efter det. Jag hade kanske förväntat mig att det hade gått bakåt. Så det är positivt att det är en liten förbättring för tryggheten i Uppsala, säger han.

Inte oväntat är fler oroliga i delar av Valsätra och Gottsunda, medan de som bor i exempelvis Norbys villakvarter känner sig relativt trygga. 

Störst otrygghet upplever de som bor i kvarter där fler samtidigt uppger att de utsatts för brott och där lokala problem i form av skadegörelse, nedskräpning eller felparkerade bilar är vanligare.

I undersökningen konstateras att de mer otrygga områdena kännetecknas av socioekonomisk utsatthet, där fler bor i hyresrätter och har rötterna i ett annat land än Sverige.

undefined
Valsätra är ett av de områden där flest känner sig oroliga.

Men Uppsalaborna trivs där de bor, 90 procent svarar att de trivs ganska bra eller mycket bra i sitt område. 

Uppsalaborna tar också gärna hand om varandra, och ringer polisen om de upptäcker brott i grannskapet. Däremot är det skralt med engagemanget i föreningar som jobbar med lokala frågor i området man bor i. Blott 19 procent kan tänka sig att engagera sig via en förening eller lokal grupp.

Vilka brott är det då som man tror att man ska drabbas mest av? Uppsalaborna är generellt mest oroliga för att bli av med cykeln (36 procent) eller drabbas av inbrott i förrådet eller garaget. Åtta procent är rädda för att utsättas för våld, rån eller hot, sex procent är oroliga för sexualbrott.

Förtroendet för polisen varierar mellan 60 procent i områden som norra Årsta, medan 90 procent av de boende i västra Sunnersta tycker att polisen bidrar till att göra området tryggare. 

Vanligaste lokala problemen i bostadsområdet är annars felparkerade bilar (28 procent) och nedskräpning (26 procent).

Runt 15 procent av de tillfrågade svarade att de undviker att gå ut på kvällar och nätter. Var tionde man och var femte kvinna har tagit omvägar för att undvika obehagliga platser.

undefined
Var femte kvinna, och var tionde man, har det senaste året tagit omvägar för att undvika obehagliga platser.

Tanken är att rapporten ska ligga till grund för kommunens arbete med att göra Uppsala tryggare.

Enligt Erik Pelling finns det saker att göra.

– Undersökningen visar att det finns skillnader mellan stadsdelar och mellan könen. Men det blir ju lättare att ta sig an de utmaningarna när man vet hur människor upplever det.

undefined
Erik Pelling (S) är positivt överraskad av trygghetsundersökningens resultat.

På vilka punkter är du självkritisk?

– Det är inte okej att samhället accepterat att utsatta områden som Gottsunda uppstått, där människor får stå ut med saker man inte hade accepterat någon annanstans. 

Vad är det viktigaste att göra för tryggheten nu?

– Att hålla ut. Vi kan inte landa i slutsatsen att 90 procent som känner sig trygga är nog, utan vi ska jämna ut skillnaderna så att man når de höga siffrorna i alla stadsdelar. Då måste vi stoppa skjutningar, förhindra nyrekrytering till gängen och förebygga kriminalitet innan den uppstår. Där kan man vara självkritisk historiskt, att projekt avslutas så fort problem börjar lätta.

Knappt 38 procent svarade

Trygghetsundersökningen för 2023 visar att tryggheten totalt sett ökat något sedan mätningen som gjordes 2020. Men Statistiska centralbyrån (SCB), som gjort den, varnar för att bortfallet är stort, 62 procent, och att resultatet ska tolkas försiktigt. 

Enkäten skickades ut av SCB till ett urval av medborgarna i kommunen under perioden oktober 2023 och januari 2024. Sammanlagt 14 767 personer fick den och 5 552 svarade. En svarsandel på 37,8 procent. 

Bortfallet bedöms som ganska stort och resultatet ska tolkas med försiktighet. Enligt SCB är dessutom själva frågeställningen, upplevd trygghet, svår att jämföra. Två personer i samma socioekonomiska område kan ha helt olika förväntning har på vad trygghet är. 

Frågorna behandlar sex olika aspekter på trygghet: social sammanhållning, förtroende för samhällsaktörer som polis, brandkår och kommun, lokala problem, brottsutsatthet och oro för att bli utsatt, samt om man på grund av sin oro väljer att inte gå ut vissa tider eller tar omvägar när man är ute i området. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!