Så mycket kostar studenterna

Att utbilda en heltidsstudent kan kosta 33 000 kronor om året - eller bortåt en halv miljon. En färsk rapport från Högskoleverket visar att skillnaderna fortfarande är enorma mellan billiga och dyra ämnen.

Grafik: Karl Åstrand

Grafik: Karl Åstrand

Foto:

Uppsala2007-08-31 09:32
Allra dyrast är media med en prislapp på drygt 483 000 kronor för en helårsstudent som tar 60 poäng. Konstnärliga utbildningar som opera och teater ligger inte många kronor efter.
Lägst studentpeng ger det område som över 43 procent av alla läser, nämligen humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Där är statens ersättning drygt 35 000 per helårsstudent med avklarade 60 poäng. Det är framför allt i sådana ämnen som studenterna har klagat över alltför få lektioner och alltför stora grupper. Då har ändå anslagen höjts med 1 600 kronor just på det området sedan 2006.
- Att riksdagen sätter en prislapp innebär inte att alla ämnen inom området får lika mycket pengar. Vi gör en lokal omfördelning, där dyrare ämnen får mera pengar medan andra ämnen får lite mindre, säger Uppsala universitets planeringschef Ulla Myhrman, som i dag, fredag gör sin sista arbetsdag före pensioneringen.
- I psykologutbildningen ingår till exempel kurser med medicinsk inriktning som är lite dyrare. På språkområdet har vi datorlingvistik som är en blandning av språk och naturvetenskap. Att utbilda studenter i arkeologi är mycket dyrare än i filosofi.

Konsistoriet har omfördelat pengar ända sedan det här ersättningssystemet infördes i början på 1990-talet.
- När juristerna införde problembaserad inlärning, var vi tvungna att öka deras anslag, eftersom den undervisningsformen är dyrare än den traditionella.
Om det medicinska området verkar ha låga anslag så beror det på att minst 67 000 kronor per helårsstudent för den kliniska träningen inte är medräknade.
- Det är pengar som går direkt till landstinget, säger Ulla Myhrman.
På SLU sätts prislapparna internt och inte av riksdagen eftersom SLU somk enda svensk högskola lyder under jordbruksdepartementet.
- Vi har valt att lägga 70 procent av ersättningen på helårsstudenter och 30 procent för uppnådda poäng i stället för 50-50, säger Marianne Fredriksson, som är chef för SLU:s ledningskansli.

Dyrast på SLU är utbildningen i veterinärmedicin med en prislapp på 211 660 kronor. Den summan ska tävka kostnaderna för de blivande veterinärernas kliniska träning - tillsammans med en del patientavgifter för djur som studenterna behandlar under sin praktik. Humaniora och samhällsvetenskap är överlägset billigast på SLU också med en prislapp på 33 000 kronor per helårsstudent och 60 poäng.
- Att vi har så stora skillnader är helt naturligt. Kliniska kurser är väldigt dyra medan författningskunskap och andra rent teoretiska kurser är billigast, säger Marianne Fredriksson.
FAKTA
Anslagen till högskolans utbildning är uppdelad i två delar. Varje universitet och högskola får ett visst belopp för varje helårsstudent och ett annat belopp för varje helårsprestation. Sedan den gemensamma europeiska Bolognaprocessen infördes räknas 60 poäng som en helårsprestation.
När riksdagen fördelar anslagen för kommande år sätts en prislapp på varje utbildningsområde och ett tak för hur mycket pengar varje högskola maximalt kan få för sin utbildning.
Hur de statliga anslagen till högskolan ska fördelas i framtiden håller Dan Brändström just på att utreda. 1 november ska det arbetet vara klart.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om