Så mycket kostar barnen
1,9 miljoner kronor. Så mycket kostar ett barn från födseln fram till 18-årsdagen då bara det allra nödvändigaste ingår. Men många föräldrar spenderar betydligt mer. Och köpfesten bara fortsätter.
Alberto och Jessica Villegas, föräldrar till Elias 9, Isak, 6, Alex 5 och Olivia 3 år tycker att tid med barnen är viktigare än en massa prylar.
Foto: Rolf Hamilton
Bara under första halvåret i år inhandlades barnkläder och barnprylar för 1,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med i fjol.
Även enskilda klädtillverkare känner av högkonjunkturen. Barnklädeskedjan Polarn och Pyret uppger att var femte barnfamilj köper kläder för minst 1 000 kronor i månaden åt sina barn.
Och SCB, Statistiska centralbyrån, har kommit fram till att leksaksförsäljningen ökat sin försäljning med 50 procent på tio år. År 2004 uppgick omsättningen till 5, 8 miljarder kronor.
När Konsumentverket räknar ut vad det kostar att ha barn per månad (se tabell intill) visar det sig att en bebis kostar 880 kronor i månaden, en 5-åring 1 440 kronor, en 12-åring 2 270 kronor och en 16-årig pojke 2 670 kronor.
En barnfamilj kan leva ett gott liv med dessa utgiftsposter, menar Konsumentverket.
Men konsumtionen i många barnfamiljer ser helt annorlunda ut.
- Ta bara en sån sak som egen dator och mobiltelefon som många barn ser som en självklarhet. För tio tjugo år sedan existerade inte den utgiften och det fanns inte samma utbud av påkostade barnartiklar, säger Ylva Yngvesson, chef för Institutet för privatekonomi på Swedbank.
Swedbank har räknat ut att ett barn kostar 1,9 miljoner kronor fram till 18-årsdagen, två barn kostar 2,6 miljoner kronor.
- Men man ska också komma ihåg att det finns många som inte har det lika gott ställt. Ensamstående med barn har till exempel inte ökat sin disponibla inkomst. För att öka sin konsumtion krävs det ofta två föräldrar med heltidsarbete, påpekar Ylva Yngveson.
En som har funderat mycket över de miljardsummor som barnfamiljer konsumerar upp är frilansjournalisten Katarina Bjärvall. I fjol utkom hennes bok Vill ha mer - om barn, tid och konsumtion, som vänder sig mot vad kommersialismens starka krafter gör med våra barn.
Hon menar att shopping blivit en livsstil för många barnfamiljer. Livets mål och mening är att konsumera och ständigt vara på jakt efter nya statusprylar. Men priset för konsumtionshysterin är högt.
- Vi vuxna borde i stället reflektera över vårt habegär och varför vi köper alla dessa saker. Inte minst med tanke på kommande generationer och hur miljön påverkas av vår konsumtion, menar Katarina Bjärvall.
I jakten på nya statusprylar och häftiga märkeskläder försvinner också en massa tid. Tid för barnen. För att kunna konsumera måste vi tjäna pengar och för att tjäna pengar måste vi jobba. Att jobba tar tid. Att konsumera tar också tid. Stressen som många föräldrar känner när tiden inte räcker till kompenseras med mer konsumtion.
Katarina Bjärvall säger att hon inte har ett entydigt svar på varför det ser ut så här. Men hon är övertygad om att vi försöker fylla en slags inre tomhet och att företagen naturligtvis vill tjäna pengar på alla köpsugna föräldrar. För mat och saker har vi så det räcker.
- Och så finns känslan av att inte räcka till. Framför allt när man får sitt första barn. Man köper så lätt en föräldraidentitet med alla dyra prylar till sin bebis.
Etnologen Barbro Johansson, vid Centrum för konsumtionsforskning i Göteborg, menar å sin sida att dagens barn på många sätt är delaktiga i konsumtionssamhället och har full koll på vilka saker som duger och vilka man ska rata, något som både oroar och glädjer vuxenvärlden. Antingen ser vi barn som hjälplösa offer som bör skyddas och vägledas. Eller så betraktar vi dem som kompetenta konsumenter.
Och för handlare och annonsörer är både småbarn och ungdomar naturligtvis rena guldgruvan. Särskilt företag som bygger all marknadsföring på sitt varumärke.
Marcus Gianneschi vid Centrum för konsumtionsforskning, som i dagarna presenterar sina forskningsresultat kring ungdomar och varumärken, säger att tonåringar precis som vuxna formar sig en identitet. Vuxna har oftast kommit längre och kan visa vem man är genom utbildning, jobb och bostadsval.
- Ungomar har inte hunnit så långt och har inte den ekonomi som krävs. Kläder blir det konsumtionsuttryck som finns tillgängligt för att skapa sig en identitet på kort tid, menar han.
Han är dock inte så säker på att det blivit viktigare att bära rätt sorts märkeskläder i dag jämfört med för 20 år sedan.
- Skillnaden är snarare att utbudet har vuxit och att vad som är ute och inne förändras i en allt snabbare takt.
Fotnot:
Swedbanks beräkningar baseras på vad ett normalhushåll kan tänkas ha för utgifter, inte bara för kläder, mat och fritid. Även presenter till barnen, barnomsorgskostnader, inkomstbortfall vid föräldraledighet och vård av sjukt barn, klassresor, möbler, en större bil och bostad ingår.
Så jobbar vi med nyheter