Joanis Efstathiou driver Sju himmelska gluggar. Vårsolen kommer inte bara med värme, utan även med fler gäster och större omsättning i företaget, när uteserveringen fylls.
Krögaren Joanis Efstathiou tar ett bloss i en tam marsversion av vårsolens glans. På hans uteservering vid Sju himmelska gluggar sitter flera sällskap ute. Det ser trevligt ut, men händerna som gnuggas tyder tydligt på kyla.
– När våren kommer, det är då vi börjar omsätta pengar igen. Nu väntar vi på solen, säger Joanis Efstathiou.
Uteserveringarna har blivit en självklarhet i stadsmiljön. 2013 gjordes 108 ansökningar om att få ha uteservering i Uppsala. 2023 var siffran 166. Hittills i år har 108 ansökningar inkommit.
– Men trycket är högt, det kommer nya dagligen. Jag tror att vi kommer landa på ungefär samma siffra som i fjol, säger Lina Berg, chef på enheten för trafik och markupplåtelse vid Uppsala kommun.
Först hanteras ansökningarna av polisen, som sedan skickar dem till kommunen. Där bedöms sådant som tillgänglighet och framkomlighet.
– Vi försöker vara så generösa vi kan, det är jätteviktigt för oss. Och det är nästan aldrig som det blir avslag rakt av. I så fall kan det handla om delar som man får jobba om, säger Lina Berg.
Kommunen är väl införstådda med uteserveringarnas avgörande betydelse för ekonomin. Det är ett skäl till att man i möjligaste mån försöker tillgodose krögarnas önskemål, berättar Lina Berg.
Lina Berg är chef för enheten för trafik och markupplåtelse vid Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning.
En trend är att uteserveringarna blir alltmer rejäla och långvariga. I speciella fall med mycket byggnation kan de till och med kräva bygglov, som hanteras av en annan del av kommunen.
– Vi ser att fler vill ha uteservering från tidigt på våren till sent på hösten, om inte året runt, säger Lina Berg.
I statistiken sticker ett år ut markant 2021, med 194 ansökningar.
– Då hade vi ju pandemin som ställde krav på att vi skulle visats ute. Då beslutade också kommunen att det skulle vara avgiftsfritt att ha uteservering, säger Lina Berg.
Nu är det inte pandemi och det kostar alltså för krögarna. Dels finns en ansökningsavgift hos polisen och dels betalas en kvadratmeterhyra för marken till kommunen.
Vid Fyrisån finns den här uteserveringen, med maxad Uppsalavy. Den tillhör Café Årummet. Men än är det för kallt för att gästerna ska lockas dit.
När UNT träffar Lina Berg utanför Stationens uteservering syns vd:n för Svenssons krogar, David Åström, instruera personal att städa och ställa i ordning.
– Nu gör vi oss redo, det ska bli fint väder i helgen, säger han och visar säsongens nya planteringar med ett stort leende.
Man vet aldrig med den oberäkneliga svenska våren om den haft alla sina bakslag än, vilket David Åström också tagit höjd för.
– Det är växter som ska klara fem minusgrader, för säkerhets skull, säger han.
Här och var finns restauranger där personalen måste gå över gatan eller trottoaren för att servera. Sådana ställen är Il Forno vid S:t Olofsgatan och Puben längre ner på samma gata. Ett annat är Güntherska. Här är det gott om folk på uteplatserna, både i de glaskuber som satts upp och längs väggen, när UNT tittar förbi.
Andreas Granath balanserar skickligt brickan över gångvägen vid Güntherska.
– Det går bra, jag har koll, säger Andreas Granath, och smiter över trottoaren med full bricka i hand.
Till det höga bruset från Islandsfallet umgås flera sällskap på Sju himmelska gluggar.
– Jag satt ute redan förra veckan, säger Elin Appelkvist, som är här med vänner på besök från Gävle.
– Uppsala är ett klart steg före. I Gävle finns inga uteserveringar, säger Cornelia Lyck.
"Uppsala får fyra av fem i betyg", säger en gäst på Sju himmelska gluggar som inte slutat jobbet än och inte vill säga sitt namn.
Vid ett bord intill sitter tre grabbar som inte vill säga sina namn – för de har inte slutat jobbet än. De ger Uppsala ett starkt uteserveringsbetyg.
– Uppsala får fyra av fem. Det skulle kunna vara fler serveringar vid ån.
Lina Berg är chef för enheten för trafik och markupplåtelse vid Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning.