De flesta av årets helgdagar ligger på fasta placeringar i veckan, varken påsk, pingst, Kristi himmelsfärd, midsommar eller alla helgons dag flyttar sig mellan veckodagarna. Det gör att julen och hur helgerna infaller då i mycket hög grad påverkar antalet "gratisledigheter".
Julen 2016 har med rätta kallats en arbetsgivarjul, det är få år när julens helger ger så lite ledighet. När julafton infaller på en lördag är det bara annandagen och trettondagen som hamnar måndag till fredag. Två dagar. Ingenting.
Och den som grämer sig över sådana här saker minns säkert också att 1 maj 2016 var en söndag.
2017 blir bättre. Åtminstone marginellt. 1 maj på en måndag ger en långhelg och kommer vi fram till julhelgerna så ger julafton en söndag måndagen och tisdagen som lediga dagar. Nyårsdagen måndagen efter får ytterligare en ledig dag att trilla in, men å andra sidan hamnar trettondagen i januari 2018 på en lördag – och då försvinner en dag.
Arbetstagarna får i stället se fram emot 2018, julafton och nyårsafton på måndagar ger bra utdelning i ledighet.
Det ska också sägas att det finns många som är schemalagda året runt, alla dagar, och inte påverkas alls av veckorullen i almanackan. I andra änden av skalan finns de som har klämdagar i centralt- eller lokalt kollektivavtal. Klämdagarna innebär att enstaka arbetsdagar som är inklämda mellan ledighetsdagar också blir lediga.
Dessa klämdagar får fullt genomslag nästa gång 2019. Då ligger julafton på en tisdag och tillsammans med juldagen och annandagen ger det klämdagar både på måndagen och på fredagen i julveckan. Nyårsafton på tisdagen ger ledigt även på måndagen. Eftersom trettondagen infaller måndagen efter innebär det att den lycklige som omfattas av klämdagarna den julen bara behöver ta ledigt två dagar för att få 17 dagars sammanhängande ledighet, från 21 december till och med 6 januari.