Erik Sahlée petar ner snölocket som har bildats över mätbehållaren på nederbördsmätaren.
Vid stora snöfall som det som föll under onsdagen och torsdagen är det många som undrar om det är rekord eller inte. Och då kommer svaret från en bakgård i Kåbo, bakom Geocentrum, där universitets mätinstrument håller koll på vädret.
– Här ser man varför disdrometern, som mäter nederbörden i realtid, har slutat skicka data, säger Erik Sahlée, ujniversitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet när han visar mätinstrumenten som håller koll på vädret.
Han pekar på en liten låda med ett rör på sidan där snön har satt igen röret. Men när Erik Sahlée ska gå dit för att rensa bort snön så gäller det att vara noga med var man sätter fötterna.
– I det här området mäts snödjupet med laser, så där ska man inte trampa, säger han.
Även den officiella nederbördsmätaren, en så kallad tipping-bucket, som levererar nederbördsmängden till SMHI har fått svårigheter i snöovädret. Över hålet där snö och regn faller ner i en behållare samlas har det bildats ett lock med snö, vilket gör att snön inte ramlar ner i burken som tänkt.
– Vi får justera det i efterhand när den här snön har smält, säger han efter att ha petat ner snölocket i uppsamlingsburken.
När det både blåser och snöar samtidigt ökar risken också för mätfel av nederbörden när snön yr omkring
Men fortfarande görs även manuella mätningar. På mätstickan för snödjupet kunde man se att snödjupet strax efter lunchtid var 32 centimeter, vilket kan jämföras med det officiella värdet på 28 centimeter som rapporterades in till SMHI klockan 7 på morgonen.
Erik Sahlée vsäger att mätstationen vid Geocentrum bygger vidare på temperaturserien från 1700-talet som fått namn av Anders Celsius.
Mätserien av temperaturer från gården bakom Geocentrum i Kåbo är en av världens längsta meteorologiska mätserier och sträcker sig tillbaka till 1722, när Anders Celsius var assistent åt dåvarande professorn Erik Burman. Efter hand har mätningarna kompletterats med andra data, bland annat snödjup som finns registrerat från 1904 och framåt.
Så hur var det nu då, blev det något rekord i årets snökaos? Går man tillbaka i statistiken ser man att det senaste dygnets snöfall kvalar in som ett av de tio största sedan början av 1900-talet, lite beroende på hur man räknar. Många minns säkert den orangea vädervarningen vid det stora snöfallet i slutet av november i fjol. Då var snön inte riktigt lika lätt som den som kom i år, och påspädningen på snötäcket blev "bara" 23 centimeter över ett knappt dygn, jämfört med de 32 centimeter som samlats på marken i Uppsala vid lunchtid på torsdagen.
Uppsalas största snöfall hittar man annars den 6–7 januari 1931 då det totalt föll 55 centimeter snö.