Det visar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften Nature Ecology & Evolution. .
– En överraskande upptäckt av en tidigare okänd mekanism. Man kan säga att tillförseln av främmande dna från virus hjälper bakterierna att slå på en tidigare undertryckt funktion och därmed utnyttja sig egen dolda potential, säger Dan Andersson, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet.
I experimenten har forskarna forskarna i laboratoriet med speciell teknik slagit av en livsviktig gen, ilvA, hos tarmbakterien E coli och därefter tillfört gener från bakterievirus, så kallade bakteriofager. Bakteriofager finns överallt och för att få virusgenerna till sitt experiment har forskarna inte behövt gå längre än till Svandammen i Uppsala. Det är fån vattenprover därifrån som virusgenerna renats fram..
Oväntat visade det sig att bakterierna, trots avsaknaden av den normalt livsviktiga genen, överlevde och fortsatte att föröka sig, om än i något långsammare takt än E coli-bakterier brukar göra.
– Förklaringen visade sig vara att bakteriofag-enzymer bryter ner en viktig cellkomponent hos bakterierna som leder till att de ställer om sin ämnesomsättning. Ett av enzymerna i denna process hjälper samtidigt E Coli-bakterien att kompensera för avsaknaden av den normalt livsviktiga ilvA-genen, säger Dan Andersson.
Forskarna betonar att studien är ren grundforskning kring hur samspelet mellan bakteriofager och bakterier fungerar.
– I förlängningen hoppas vi förstås att kunskaperna ska få praktisk betydelse, till exempel i kampen mot antibiotikaresistens. Trots att bakteriofager är jordens allra vanligaste organismer med betydelse för hur alla ekosystem fuingerar är våra kunskaper om dem rätt begränsade, säger Dan Andersson.
Fotnot: Hela studien i Nature Ecology and Evolution kan läsas här