Enlligt Skatteverket har allt fler kriminella upptäckt att de enkelt kan komma över stora summor genom att lämna in påhittade löneuppgifter till Skatteverket.
Det kan gå till så här: Ett oseriöst företag rapporterar till Skatteverket att personen A har en årslön på 600 000 kronor. Lönebeloppet är bara ett påhitt.
Den så kallade kontrolluppgiften, det vill säga det osanna lönebeloppet, matas automatiskt in i Skatteverkets datasystem och förtrycks på A:s deklaration. Skatteverket får in närmare 20 miljoner kontrolluppgifter årligen och har ingen möjlighet att granska om alla stämmer.
Om arbetsgivaren har betalat in skatt för A:s påhittade lön är något som inte heller alltid följs upp. På grund av kontrollbristerna är systemet "mycket sårbart", konstaterar Skatteverket i en rapport.
I och med att Skatteverket godtar A:s kontrolluppgifter öppnar sig en rad dörrar. Han kan sjukskriva sig med rätt till hög sjukpenning, han höjer sin pension, har rätt till mer föräldrapenning och liknande.
– Ett enda fall av osanna kontrolluppgifter kan resultera i att staten luras att betala ut 100 000-tals eller upp till flera miljoner kronor. Det uppger Pia Bergman, nationell samordnare för Skatteverkets satsning mot grov ekonomisk brottslighet.
Hon beräknar att myndigheten årligen avslöjar 350-400 falska kontrolluppgifter och betecknar problemet som "mycket samhällsskadligt".
Fusket med osanna kontrolluppgifter kan ta en rad former. A kan till exempel hänvisa till sin påhittade höga inkomst när han ansöker om lån eller krediter på sitt kontokort vilket i sin tur möjliggör ytterligare bedrägerier.
A kan även meddela Skatteverket att han tjänade lite mindre än väntat och begära tillbaka inbetalad skatt i förtid, skattepengar som i verkligheten inte alls betalats in.
"I och med att dessa ärenden, förtidsåterbetalningar, ska behandlas skyndsamt av Skatteverket så finns det risk för att felaktig skatt återbetalas innan någon kontroll har hunnits med", skriver myndigheten.
Om A jobbar svart, säljer narkotika eller sysslar med annan vinstgivande brottslighet kan de svarta inkomsterna förvandlas till vita med hjälp av falska kontrolluppgifter.
Många av fuskarna går fria.
– Vi bedömer att vi inte hinner med cirka 30 procent av utredningarna, även om de ofta gäller ärenden med stora belopp och starka misstankar. Utredningarna är komplexa och tar mycket tid, säger Pia Bergman.
Med tanke på att ett enda fall kan omfatta miljonbelopp skulle det troligen vara lönsamt för staten om Skatteverkets kontroller utökades.
– Våra resurser ställs alltid mot andra prioriterade arbetsuppgifter, konstaterar Pia Bergman.
Ett annat problem är sekretessen. Om ett företag ertappas med att registrera falska kontrolluppgifter får inte Skatteverket informera utbetalande myndigheter som Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Det sätter sekretessreglerna stopp för.
– Minskad sekretess skulle försvåra för till exempel oseriösa företag som annars kan fortsätta att få utbetalningar från Arbetsförmedlingen på felaktiga grunder, uppger Pia Bergman.
– Ytterligare ett problem är att utbetalningar från Arbetsförmedlingen alltid löper under ett helt år, och går inte att stoppa under den tiden även om de är felaktiga.
Skatteverket har under flera år påtalat problemen med bland annat sekretessen. För ett år sedan presenterades en statlig utredning där en rad regeländringar föreslås för att stoppa bedrägerier riktade mot välfärdssystemen. Utredningen är under behandling vid justitiedepartementet.